Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet.

SammanfattningSyftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att plugga inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Bakgrund: Rädsla för fall är ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rädsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som är rädda för att falla har ofta låg self-efficacy, det vill säga, minskad tro på sig själv när det gäller förmågan att utföra en aktivitet utan att falla. Det är av stor vikt att identifiera individer med rädsla för fall för att vidare kunna hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget vad gäller rädsla för fall hos äldre personer.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor ? någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ?samhälleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

SAMMANFATTNINGVi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små.Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten.

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:? Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?? Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor.

Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.