Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Syftet med denna undersökning är att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebär i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det såg ut tidigare på arbetsmarknaden och Sveriges lagar angående föräldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som är förmågan att hantera både arbetssfären och icke-arbetssfären utan att någon av sfärerna tar över eller sätter press på den andra. Vårdkapital är även ett viktigt begrepp i denna undersökning och det står för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, äldre eller sjuka familjemedlemmar.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

BakgrundBröstcancer är den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bättre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer är i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förändringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebär en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sätt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten.

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i.

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

Jag har i mitt examensarbete gjort en kollektion kläder till den fiktiva Madame Brilliant, baserad på färgstarka personligheter som bl. a Anna Piaggi och Elsa Schiaparelli. Slår man upp ?glamourös? i en svensk-fransk ordbok finner man glamourös heta brilliant och det är just glamour mitt examensarbete handlar om, vardagsglamour.Jag har till Madame Brilliant skapat drömgarderoben. De plagg den excentriska kvinnan alltid drömmer om men aldrig hittar ute i butikerna; Färgstarka feminina kappor, klänningar och hattar att bära till vardags.Jag har i mitt arbete lagt stor vikt på färgkombinationerna, därför är stylingen och de små detaljerna mycket viktiga.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.