Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

Den här uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan användas för skapandet av ett ickelinjärt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i serietidningar för att försöka berätta en berättelse på ett nytt sätt som vi inte är vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjärt berättande är och vad som skiljer olika berättande medium från varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning där vi testa de tekniker och metoder vi lärt oss om tidigare. Resultatet bygger på erfarenheterna som vi fått från skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras på en serietidning.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och ämnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som består av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna så testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen påvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrån påverkans grad och förhållningssätt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sätt att jämföra argumentationsteorier på. Uppsatsen är av normativ karaktär och argumentationsteorierna därefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var;Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer?Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder.

Denna uppsats har haft som ändamål att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. Utgångspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition på nationell nivå i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts är bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgång till media som män i motsvarande position och om de skildras utifrån genusstereotyper.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna.

SammanfattningVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.

Detta arbete behandlar utvecklingen av en komplett webbsida för Grenna Museum innehållande en administrerbar webbutik.Implementationen är baserad på designoriginal från företaget Cargando. Baserat på denna design skapades grunden till webbsidan med hjälp av tekniker såsom XHTML och CSS. Därefter lades dynamiskt innehåll i text- såväl som bildformat till med hjälp av ASP.NET och språket C#. En databas skapades för att lagra textinnehåll såväl som produktinformation, båda vilka är möjliga att redigera i webbsidans administrationsgränssnitt.Resultatet av arbetet är en fullt fungerande webbapplikation med avancerade möjligheter till produktadministration. Arbetet har visat att verktygen som .NET-ramverket erbjuder varit lämpliga att nyttja för applikationer av denna typ.

Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? ? En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus Seminariedatum: 2011-05-31 Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson Handledare: Maj Asplund Carlsson Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film. Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa. Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film. Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas. Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelåg någon skillnad mellan två elitlag med avseende på fysisk kapacitet. Frågeställningar: Vilka fysiska krav ställs på kvinnliga truppgymnaster under träning och tävling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster från två olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvärdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthållighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. Båda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera år, det ena laget har vunnit flera SM-tävlingar och tävlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig på tredje till sjätte plats på SM.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.