Sökresultat:
1837 Uppsatser om Kvinnliga styrelseledamöter - Sida 64 av 123
Relationer mellan kvinnor : Avund och konkurrens mellan kvinnor i Försvarsmakten
Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas pÄ grund av samhÀllets genusordning, att kvinnor Àr det underordnande könet vars prestationer inte vÀrderas samma som mÀnnens. Det visar sig ocksÄ att kvinnors behov av bekrÀftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkÀtundersökning ifylld av kadetter pÄ alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens Àr ett tÀmligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att mÀnnen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger Àven att de i högre grad kÀnner konkurrens gentemot mÀnnen pÄ grund av att Försvarsmakten Àr en organisation gjord av mÀn för mÀn och en frustration bland kvinnorna Àr uppenbara pÄ grund av kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar i Försvarsmakten..
Attrahera, frÀmja och behÄlla kvinnorna i IT-branschen : En studie om det kvinnliga nÀtverket Geek Girl Meetup
The aim of this study is to examine the conditions for participation in women's networks for the members of the Geek Girl Meetup network, to expose the members' perceptions of the IT industry and to highlight the network's impact on women's situation in the IT industry. The empirical material consists of interviews and a survey. The interviews were carried out with the network leaders for a better understanding of the network structure and why it exists. The survey completed by the members illuminates how the members perceive the networks function in the IT industry and what kind of an impact the network has on the members and if it has any at all. The result of the study shows that participation in networks like Geek Girl Meetup can be a model for promoting gender equality and improving conditions for women in the IT industry.
Barns inflytande och delaktighet i förskolans samling
Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor.
Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet.
Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger.
Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen.
En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..
Planering för ökat deltagande : En studie över hur aktörer pÄ olika samhÀllsnivÄer arbetar med att engagera medborgarna att ta del i utformningen av sina nÀromrÄden
Denna studie syftar till att förklara varför fÀrre kvinnor Àn mÀn vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar pÄ intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut Àr sjÀlvförtroende, instÀllning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hÀnsyn till att fler manliga Àn kvinnliga ekonomistudenter vÀljer en karriÀr som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att sjÀlvförtroende och familjebildning inte har nÄgon pÄverkan pÄ intentionen till företagande bland kvinnor.
En intervention pÄ kvinnliga fotbollsspelare: kan resultatet av Sörensens test pÄverkas av funktionell trÀning?
Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0). Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..
Kvinnliga lÀkare och manliga mÀn - en studie kring femininitet och maskulinitet i tvÄ svenska podcaster
Syftet med denna uppsats Àr att granska tvÄ podcaster, en med enbart mÀn och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys pÄ C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med vÄra observationer i sprÄket jÀmför vi med tidigare populÀrkulturell forskning pÄ medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. VÄrt hopp med detta Àr att kunna se huruvida podcasten, som Àr hyllat som ett fritt medium, Àr en plattform för nytÀnkande eller bakÄtstrÀvande ideal. I vÄr analys visar vi bland annat hur programledarna anvÀnder sitt kön som ett upptrÀdande.
IT'S A MAN'S WORLD : En studie om kvinnors barriÀrer till företagande
Denna studie syftar till att förklara varför fÀrre kvinnor Àn mÀn vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar pÄ intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut Àr sjÀlvförtroende, instÀllning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hÀnsyn till att fler manliga Àn kvinnliga ekonomistudenter vÀljer en karriÀr som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att sjÀlvförtroende och familjebildning inte har nÄgon pÄverkan pÄ intentionen till företagande bland kvinnor.
FörskollÀrarens upplevelse av arbetsstress i den kommunala förskolan
Kommunala förskolan förutsÀttningarna har förÀndrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven pÄ de anstÀllda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrÄn olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den hÀr studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollÀrare i den kommunala förskolan.
Vad vet grundskoleelever i Är 4 och 5 om sÀrskolan? : -en enkÀtundersökning som behandlar 70 grundskoleelevers kunskaper om, kontakter med och attityder till sÀrskolan och dess elever.
Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden. Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland. Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.
FörvÀntningar pÄ grupptrÀningsinstruktören : Könsstereotyper inom gym-och fitnessbranschen
Könsstereotyper om mÀns och kvinnors olika fÀrdigheter kan relateras till sport, dÄ flera sporter anses könsmÀrkta. Idag trÀnar allt fler svenskar pÄ gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hÀlsoperspektiv. Inom trÀningsvÀrlden har grupptrÀning blivit en populÀr trÀningsform, frÀmst bland kvinnor. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om hur motionÀrer och instruktörer ser pÄ instruktörsrollen och grupptrÀningsklasserna kopplat till könsstereotypt tÀnkande. I studien besvarade 204 motionÀrer och 45 instruktörer enkÀter rörande instruktörsrollen och grupptrÀning.
"Mannen sÀger det han vet; kvinnan sÀger det som behagar" : En studie av manligt och kvinnligt sprÄk i Strindbergs sorgespel Fröken Julie
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns nÄgra skillnader vad gÀller talutrymme och kÀnslosamhet mellan kvinnor och mÀn i dramadialogen. Metoden bestÄr av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning pÄ stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och kÀnslosamhet. Resultatet visar en stor mÀngd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme Àr större Àn kvinnornas. Undersökningen visar ocksÄ att graden av kÀnslosamhet i dramat inte enbart Àr könsbundet.
Unga kvinnors attityder till den egna kroppen: en jÀmförande studie
I dagens vÀsterlÀndska samhÀlle finns ett kroppsideal som pÄverkar unga kvinnors instÀllning och attityd till den egna kroppen. Kroppsidealet stÀller krav pÄ att kvinnan ska vara slank, solbrÀnd och vÀltrÀnad. Dessa ideal kan medföra att individen ej förmÄr att acceptera sin kropp. Syftet med denna enkÀtstudie var att jÀmföra unga kvinnors kroppsattityder beroende pÄ utbildningsinriktning. Studien genomfördes med en enkÀt som innehöll Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS).
Hur vÀljer reportrar intervjuperson, kunskap eller personlighet?
Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ta reda pÄ mer hur en videoreporter pÄ en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de vÀrdesÀtter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrÄgan har varit: Hur vÀljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnliga videoreportrar som arbetar pÄ tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ en veckas nyhetsinslag som de tvÄ har gjort för att sedan frÄga dem om hur de gjorde nÀr de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stÀmmer överens med den allmÀnna uppfattningen om att det mest Àr svenska medelÄldersmÀn som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till Àr bland annat att det stÀmmer att det Àr mest mÀn som kommer till tals i nyheterna, men ocksÄ att det beror pÄ att sÄ fÄ kvinnor vill stÀlla upp pÄ intervjuer.
?RÀcker jag till i alla lÀgen?? : En kvalitativ studie om hur kvinnor som arbetar som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation.
Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.
Inte en riktig vÄldtÀkt - En kvalitativ studie av fyra kvinnors tankar kring vÄldtÀkt
Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.