Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Hästvärlden är för de engagerade tjejerna en plats där de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hästtjejerna skapar trygghet, det blir en frizon från vardagen utanför stallet. Den skapar även föreställningar om kvinnlig identitet, men det är snarare omvärlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hästvärlden. Hästtjejerna själva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte är rädda för att ramla av och är tävlingsinriktade..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Såpoperan skapar ofta en diskussion mellan människor och framför allt kvinnor. Den hjälper oss även att skapa nya kontakter men kan såpoperorna även prägla vårt förhållande mellan våra vänskapsförhållanden? Då media till viss del påverkar vår befolkning och vårt samhälle kanske en populär TV-serie skulle kunna påverka dess tittares syn på vänskap. Syftet med detta examensarbete är att titta närmre på hur Sex an the City framställer kvinnlig vänskap. Jag har jobbat utifrån fyra frågeställningar: ? Hur framställs den kvinnliga vänskapen genom de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna? ? Hur gestaltas deras identiteter? ? Hur gestaltas deras relationer till varandra? ? Hur förenas dem? Dessa frågor har jag valt att besvara genom en kritisk diskursanalys baserad på Norman Fairclough tankar.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning ? självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor påverkas av medieidealet i större utsträckning än män. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförväntningar som än idag tydligt framkommer i reklam. Vår studie visar att kvinnor upplever en större rädsla för att inte kunna leva upp till förväntningar skapade av media. Vi märker att män hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhåller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgår att urskilja från människor som väljer andra yrken. Detta görsgenom en enkätundersökning som jämför Big Five personlighetsdragoch självkänsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gäller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom också skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgäller självkänsla. Resultaten antyder att personlighet har en påverkannär en individ väljer att bli en entreprenör, och att hög självkänsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestämmer för att satsa på yrket..

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.