F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara chef.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Denna undersökning fokuserar på huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare disciplinerar elever i grundskolans senare år. Den teoretiska utgångspunkten visar att pojkar i större grad än flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lärarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sätt att interagera i skolan, både med läraren och med andra elever. Läroplanen (Lpo 94) säger att lärare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

Studiens syfte är att belysa kvinnliga prästers syn på jämställdhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga präster känner att deras position är ställd och om de på något sätt måste inta specifika roller för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor. Frågeställningar lyder: ?Hur ser kvinnliga präster på jämställdhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prästerna att de måste inta en viss roll jämfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga präster att jämställdheten i arbetet uppnåtts till en viss del. Av intervjuerna framgår att man som kvinnlig prästernas åsikter anser dem att man som kvinnlig präst inte måste inta en specifik roll för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor, dock finns en känsla av att man särskilt måste visa att man kan genomföra arbetet på samma nivå som de manliga prästerna..

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.