SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot människor med annat etniskt ursprung än svenskt och även gentemot den svenska polisen. Huvudfrågan gällde om det fanns någon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrågan ? som den bestäms av polisen - vid rån begångna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkätundersökning. Studien visade att det ej finns några större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller är speciellt framträdande..

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Denna rapport är en jämförelse av examinationerna i maktmedel på polisutbildningarna i Umeå och i Tammerfors, Finland. Maktmedel är de redskap som poliser bär i sitt arbetsbälte så som handfängsel, batong, OC och vapen. Syftet är att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lära av varandra. För att få en tyngd i rapportens innehåll så har ett studiebesök gjorts på polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nåtts genom samtal med elever och lärare på utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Huvudsyftet med vår uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans. Vi ville även undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande, och om svaret var ja: vad kunde det bero på? Vår förhoppning var även att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser. För att få svar på våra frågor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkäter till samtliga polisstudenter som var uppväxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i Umeå, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, år 2005-2006.

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.