När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön..

Ungdomar är den mest brottsutsatta gruppen i samhället och många av de brott som begås av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka när det gäller anledningar att vittna och anmäla brott. Detta för att få en tydligare bild av ungdomars synpunkter på att anmäla brott och syftet i denna studie var därför ungdomar benägenhet/attityd till att vittna och anmäla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, där 15 gymnasie elever i åldrarna 16-18 år varav nio manliga och sex kvinnliga från två olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rättsväsendet och rädsla är bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bärs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger på ett antal tryckta litterära verk som berör ämnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan på den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta på kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framställts som avvikande i förhållande till mannen. Vi frågar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lärares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus på språk, kultur och undervisningsmetoder som används av lärarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssätt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslärare och en svenska2 lärare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vår studie på, finns i en kommun i södra Sverige.

Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet.

Vi har tittat på hur män och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys på förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begränsad period på två veckor under februari 2006. Vi har tittat på hur ofta kvinnor och män förekommer på bilderna och vilka idrotter som är oftast förekommande. Men också hur bilderna är tagna, från vilken vinkel exempelvis och vad det får för betydelse för framställningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport är ett område som är strikt uppdelat i män och kvinnor och det märks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom området där det är Mannen som är den dominerande.

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män.

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp.

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt..

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Occupational stress and the use of alcohol to reduce stress are both separately common in our society. A few researchers have combined the two factors.The aim of this essay was to obtain an increased understanding of how male and female managers estimate their alcohol habits in relation to their occupational stress.We have interviewed nine managers who work at a social services department in Scania. Our main theories were the theory of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and cultural perspective.Our results were;· Psychosocial work environment contributes to if the interviewed people experienced stress at work.· The grade of control has great influence if the interviewed people experience stress.· There weren't any correlation between stress and increased consumption of alcohol..