Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie som är både teorianvändande och teoriutvecklande. Teorin består av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, Självmotivation och Kotters förändringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och används som utgångspunkt i analysen. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid närpolisområde Borås i Västra Götaland.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta Kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, såväl i själva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren används teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger på en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete är fritt inom uppställda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i kläm?, genom att motstridiga krav ställs från olika intressenter.Analysen visar också att mellancheferna upplever att de i hög grad får agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi även fram till att ledningens krav på mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Syftet med studien är att undersöka mellanchefernas upplevda situation vid en organisationsförändring i samband med ett uppköp. Detta kommer att undersökas utifrån ett identitetsperspektiv där fokus ligger på mellanchefernas identitetsskapande processer.Metoden är av kvalitativ natur och utgår ifrån en anonymiserad fallstudie. Studien består av djupintervjuer med fem mellanchefer. Vi har även utfört observationer då vi under tidsperiod vistats i företaget. I vår fallstudie har vi strävat efter att vara aktörsorienterade för att kunna identifiera och förstå signifikanta aktörers verklighetsuppfattning.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på hur kvinnliga hårdrocksmusikers situation i hårdrocksbranschen ser ut. Hur framställs kvinnliga hårdrocksmusiker i hårdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hårdrocksmusiker mediabevakningen av sig själva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hårdrockstidningar på internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori från 1970-talet som handlar om hur samhället styrs av manliga värderingar och principer. Både min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hårdrocksmusiker uppmärksammas väldigt lite i musiktidningar, och när de väl framställs så är det ofta stort fokus på deras könstillhörighet och utseende istället för musiken.

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns någon skillnad beroende på organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se är att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfällig. Vilket är något som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade läst in oss på teorin som poängterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanställda.När man kommer till en organisation som mellanchef är det väldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhändertagen.

Studiens syfte är att med en explorativ ansats studera mellanchefens möjligheter till balans och god hälsa i relation till arbetets krav. Mellanchefens situation med krav och roller lyfts fram för att belysa vilka möjligheter de har att uppnå hälsa i sitt arbete. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta mellanchefer med sjuksköterskebakgrund på samma regionsjukhus. Resultatet visar att genom att uppfylla bestämda externa och interna förutsättningar har mellancheferna möjlighet att nå balans och god hälsa..

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ studie med utgångspunkten motivation. Syftet är att undersöka hur mellanchefer kan motivera sina underordnade i förändringsprocesser. Studien är uppbyggd på tre teman som vi anser är viktiga vid motivationsskapande i förändringsprocesser, nämligen kommunikation, motivation och översättning. Det empiriska materialet har vi tagit fram genom att utföra semistrukturerade intervjuer med fem olika mellanchefer som är verksamma i en stor organisation. Resultatet av studien visade att motivationshöjande metoder som mellancheferna använde sig av var att anordna olika tävlingar, motivera genom att förklara att det kommer bli bättre efter förändringen, bredda den anställdes kunskap och erbjuda karriärmöjligheter samt att få de anställda att känna delaktighet i förändringen.

Organisationer idag använder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlättar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal på olika nivåer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbättringar av denna kommunikation.  Följande frågeställningar ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranät som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation kan förbättras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av åtta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den här studien visar flera likvärdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det är den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bäst inom organisationen.

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för underställd personal. Kommunernas allt mer begränsade ekonomiska resurer är en faktor som kan skapa svårigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nå uppsatta mål. Arbetet som mellanchef förutsätter en förmåga att kunna hantera och balansera motsättningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemål och förväntningar. Syftet med vår studie var att fånga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsättningar att utöva ledarskap..

Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet.

Organisationer har flera chefsnivåer, på en av dessa befinner sig mellanchefen, även kallad linjechef. I stora drag innebär denna roll ett ansvar över personal på operativ nivå samt ansvar att implementera ledningens beslut. Då vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara påfrestande, då speciellt i offentlig sektor, är det av vårt intresse att undersöka arbetsförhållanden för mellanchefer med fokus på personalhantering.Denna studie syftar till att svara på hur mellanchefer på sjukhus upplever och ser på hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. Utifrån det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.