WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

Studien undersökte sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach?s alfanivån låg mellan 0,71 ? 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat ? och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002).

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

Syftet med införandet och användningen av en etikpolicy är att styra medarbetares beteende i önskad riktning för att organisationens mål ska uppnås. Eftersom medarbetarnas individuella mål ofta inte överensstämmer med organisationens mål kan det uppstå konflikter när etikpolicyn används som styrmedel i organisationen. För att de önskade styreffekterna skall uppnås är det viktigt att det finns målöverensstämmelse i alla led i organisationen, främst mellan de individer i organisationer som arbetar med etikpolicyn. Syftet med denna studie var att undersöka användningen av etikpolicyn som styrmedel i ett stort industriföretag och vilka faktorer som påverkar graden av målöverenstämmelse mellan ledare och medarbetare i en projektgrupp som arbetar med denna. Vi har genomfört en fallstudie i ett stort industriföretag där flera intervjuer genomförts inom projektgruppen i företaget.

Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters.

Vårt syfte har varit att granska vilken bild två svenska tidningar förmedlar av socialtjänsten i sina ledarsektioner åren 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsättet på socialtjänsten som går att urskilja i ledarna och hur dessa kan tänkas påverka människors syn på socialtjänsten. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri består av 33 stycken ledare från Aftonbladet.se och DN.se där socialtjänst nämns i något sammanhang. I vår analys av resultaten av vi använt oss av två teorier: socialkonstruktionism samt kritisk diskursanalys.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

Genusfrågor är ett aktuellt ämne som leder till engagemang och väcker stor uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras även till stor del inom svensk polis där arbete med jämställdhet pågår på vid front. Utifrån våra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder på att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller då det gäller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev därför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar på liknande observationer som förstärker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute på myndigheterna och i samhället.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.