Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk träning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete påVO2max, rörlighet, uthållighetsstyrka och kroppssammansättning. Vi använder oss av en kvantitativ metod som består av datainsamling genom tester före och efter träningsperioden för både interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar på signifikanta skillnader hos interventionsgruppen på variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthållighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien är att man kan se effekter genom denna typ av intervention på flera olika variabler och förslag till framtida forskning är att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska träningens effekter på arbetsplatsförlagd träning..

Syftet med denna uppsats är att granska två podcaster, en med enbart män och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys på C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med våra observationer i språket jämför vi med tidigare populärkulturell forskning på medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. Vårt hopp med detta är att kunna se huruvida podcasten, som är hyllat som ett fritt medium, är en plattform för nytänkande eller bakåtsträvande ideal. I vår analys visar vi bland annat hur programledarna använder sitt kön som ett uppträdande.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen åtaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende på hur en person förhåller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens äldreboenden är tiden till att möta de äldres behov. Forskning tyder på att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anställda. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer som upplevdes påverka engagemanget hos människor som arbetar inom äldrevården.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anställda på äldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

Könsstereotyper om mäns och kvinnors olika färdigheter kan relateras till sport, då flera sporter anses könsmärkta. Idag tränar allt fler svenskar på gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hälsoperspektiv. Inom träningsvärlden har gruppträning blivit en populär träningsform, främst bland kvinnor. Syftet med studien var att få en uppfattning om hur motionärer och instruktörer ser på instruktörsrollen och gruppträningsklasserna kopplat till könsstereotypt tänkande. I studien besvarade 204 motionärer och 45 instruktörer enkäter rörande instruktörsrollen och gruppträning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet.

I dagens västerländska samhälle finns ett kroppsideal som påverkar unga kvinnors inställning och attityd till den egna kroppen. Kroppsidealet ställer krav på att kvinnan ska vara slank, solbränd och vältränad. Dessa ideal kan medföra att individen ej förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna enkätstudie var att jämföra unga kvinnors kroppsattityder beroende på utbildningsinriktning. Studien genomfördes med en enkät som innehöll Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS).

Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.

Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit väldigt mycket sedan 1990-talets början, då en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att få en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för ställning idag på den informationella arbetsmarknaden.Utgångspunkter och upplägg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framåt. Som teoretiska utgångs-punkter används begrepp som nätverkssamhälle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod är fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anställda på fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgångspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen är väl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil ställning, finns till för att den behövs och är här för att stanna..

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.