Högsta domstolen i Sverige upprättades 1789 men det skulle dröja 179 år innan den fick sin första kvinnliga justitieråd och 221 år innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet på juristutbildningarna med de bästa betygen, och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, domstolar och hos åklagarmyndigheten. Ändå utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjänster, och särskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste åren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant fråga utifrån ett genusperspektiv..

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna:-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma?-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet?-          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv?-          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården?MetodMetoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats.

Ett dilemma för småföretagare i allmänhet och kvinnliga i synnerhet är att få tiden att räcka till. Studien syftar till att redovisa utfallet av kvinnliga småföretagares arbetstidanvändning dels avseende tid och plats, dels utifrån de tre kategorierna: Administration & Ekonomi, Marknadsföring samt Innovation. Genom att fem kvinnliga småföretagare har fyllt i tidsgeografisk dagbok, har en mätning gjorts av hur de använder sin arbetstid. Tidsgeografisk dagbok är en metod som använts av deltagarna genom att de dokumenterat sin arbetstid med hjälp av koder.Resultatet av studien visar att kvinnorna spenderar merparten av arbetstid på kontoret under dagtid och att fyra av dem arbetade deltid. Mest arbetstid lade de inom området marknadsföring.Slutsatsen av studien är att kvinnorna arbetade deltid, vilket inte stämmer överens med den schablonbild som finns av småföretagare, nämligen den att småföretagare arbetar mycket och oftast mer än heltid..

Studien avsåg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Både manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att männen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder på att människor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten..

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Studien avsåg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Både manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att männen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder på att människor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten.

Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare, samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ?den irrationella kvinnan? och den rationella mannen?.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.