Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa.Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare på olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgått från tre mer preciserade frågeställningar,Hur upplever idrottslärare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lärarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se några skillnader mellan män och kvinnor och mellan ett- ämneslärare och två- ämneslärare? Och slutligen hur arbetar idrottslärare för att motverka stress och påfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. Jag åkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslärare, tre män och tre kvinnor på grundskolor i Stockholms län, avsedd för årskurs F-6. Jag har utgått ifrån Karsaseks och Theorells teori som är en förklaringsmodell till stressens uppkomst på arbetsplatsen.

Regissörer delar konstnärskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem själva och deras närmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mätinstrument användes Försvarshögskolans ULL-enkäter för självskattning och bedömning och svaren jämfördes med hjälp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers självskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, eftersträva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

AbstractTitle: A gaze says more than a 1000 words ? a study of the portrayal of female celebrities in the photographic material on the online portals of Aftonbladet and Expressen En blick säger mer än 1000 ord - en studie av porträtteringen av kvinnliga kändisar i Aftonbladetsoch Expressens bildmaterial på InternetNumber of pages: 58 (59 including enclosures)Author: Sofie BackmanTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University, SwedenAim: The aim of this essay is to study in what ways female celebrities are portrayed in the photographic material of the Swedish tabloid press. In which situations does she appear? What function does she seem to behold in the pictures? Further the thesis explores whetherthe portrayal of the female celebrity shows signs of stereotyping.Method/Material: The study combines a quantitative and a qualitative method. A picture analysis of photographic material from the online versions of the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen has been conducted.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna ? sex kvinnor och sju män ? gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats.Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor ? sammanlagt 156 st ? har gjorts i fyra faser.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga..

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ?modellbyggen? av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..