Forskning har visat att människor i allmänhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av våldsamt agerande påverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkät innehållande fyra olika berättelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga män som studerade på föreläsningsbaserade program.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

För att företag ska kunna följa med i utvecklingen och den förändrade omvärlden har tillfälliga anställningar blivit ett vanligt alternativ till tillsvidareanställningar. En följd av detta är en ökad upplevelse av anställningsotrygghet. Syftet med studien var att ta reda på om det finns någon upplevd skillnad mellan tillfälligt anställda och tillsvidareanställda vad gäller anställningsotrygghetens innebörd bland unga kvinnliga akademiker. Sex deltagare medverkade i studien, varav tre stycken hade tillfälliga anställningar och tre stycken hade tillsvidareanställningar. En kvalitativ undersökning utfördes med halvstrukturerade intervjuer.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det är först då de kan bli jämställda med mannen. Kvinnors särorganisering har alltid väckt olika starkt motstånd från samhället beroende på vilka frågor och ämnen kvinnor väljer att grunda sin organisering på. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig särorganisering som ges i form av en kvinnokurs på en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att träffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.På vilket sätt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som går på kursen sätts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frågeställningarna sätts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar på hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsättning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi.

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp.

Sverige är ett av de länder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i världen. Ansträngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkår rekryterade under år 2002 fem kvinnliga brandmän varav det utbröt kraftiga protester från brandmännen. En annan svensk brandstation har framgångsrik rekryterat två kvinnliga brandmän utan några större protester från de anställda. Jag fann det därför intressant och relevant att belysa hur förändringsarbetet av brandmännens attityder sett ut på brandstationen.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Ljumsksmärta är en av de vanligast förekommande frånvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmärtor finns en mängd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer är en vanlig skadeorsak och femuroacetabulärt impingement är en sådan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 män och 16 kvinnor, 16 ? 37 år).

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.