Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer.Frågeställningarna är följande:Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt..

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor påverkas av medieidealet i större utsträckning än män. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförväntningar som än idag tydligt framkommer i reklam. Vår studie visar att kvinnor upplever en större rädsla för att inte kunna leva upp till förväntningar skapade av media. Vi märker att män hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhåller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgår att urskilja från människor som väljer andra yrken. Detta görsgenom en enkätundersökning som jämför Big Five personlighetsdragoch självkänsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gäller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom också skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgäller självkänsla. Resultaten antyder att personlighet har en påverkannär en individ väljer att bli en entreprenör, och att hög självkänsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestämmer för att satsa på yrket..

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.

sammanfattning:Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illabehandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att deär så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på dettasätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer imansdominerade utbildningar..

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn.

Skyltdockor är ett exponeringsverktyg som har en lång historia inom klädsömnadsindustrin, en historia som genom decennierna förändrats och utvecklats för att attrahera konsumenterna på marknaden. Utseendet och skönhetsidealen som symboliseras har diskuterats och väcker idag, år 2012, stora debatter som är högaktuella.Syftet med forskningen är att studera den kvinnliga konsumentens associationer och attityd till skyltdockor på den svenska marknaden. Vi vill bidra till en ökad förståelse för marknadens attityder till skyltdockan ur ett företagsperspektiv, få en överblick över kommunikationskanalen och påvisa hur utformningen av skyltdockan ställs i relation till konsumentbeteendet.Forskningsfrågorna som behandlas i undersökningen är följande, hur ska skyltdockorna på den svenska marknaden utformas för att uppfattas som en effektiv exponerings- och kommunikationskanal. Vilka betydelsefulla argument är intressanta vid utformningen av en kvinnlig skyltdocka. Hur ska skyltdockan utformas för att attrahera den kvinnliga konsumenten och inge positiva associationer.

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.