Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för mångainnehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet medprojektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts avklienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, somhade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom attanonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter,65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat medfamiljerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala omämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare.

Magisteruppsats Turismgeografi.

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har använt oss av ....

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer..

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner som används i arbetet med klienter med långvarig smärta. Datainsamling har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar i olika databaser vilket resulterade i fjorton utvalda artiklar som kvalitetsgranskades och sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Därtill användes OTIPM?s beskrivning av arbetsterapeutiska modeller för interventioner som raster. Studiens resultat visar att den multimodala rehabiliteringen är vanligt förekommande i arbetet med klienter med långvarig smärta.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk..

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjälte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. Därefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att få en förståelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktär från så lite information som en konceptbild. Därefter redogörs kända kvinnliga fiktiva hjältar från det senaste århundradet från film, spel och annan visuell media.Artefakten som skapades var fyra olika karaktärskoncept av olika kvinnliga hjältar som var baserade på en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktärsstudie och en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna.