Sökresultat:
1844 Uppsatser om Kvinnliga företagare - Sida 46 av 123
Genus och anstalt En analys av en kvinnoanstalts behandlingsprogram samt aktiviteter och dess eventuella latenta effekt som genusskapare
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.
Skitsnack eller Girltalk: en kritisk diskursanalys om kvinnlig vÀnskap i Sex and the City
SÄpoperan skapar ofta en diskussion mellan mÀnniskor och framför allt kvinnor. Den hjÀlper oss Àven att skapa nya kontakter men kan sÄpoperorna Àven prÀgla vÄrt förhÄllande mellan vÄra vÀnskapsförhÄllanden? DÄ media till viss del pÄverkar vÄr befolkning och vÄrt samhÀlle kanske en populÀr TV-serie skulle kunna pÄverka dess tittares syn pÄ vÀnskap. Syftet med detta examensarbete Àr att titta nÀrmre pÄ hur Sex an the City framstÀller kvinnlig vÀnskap. Jag har jobbat utifrÄn fyra frÄgestÀllningar: ? Hur framstÀlls den kvinnliga vÀnskapen genom de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna? ? Hur gestaltas deras identiteter? ? Hur gestaltas deras relationer till varandra? ? Hur förenas dem? Dessa frÄgor har jag valt att besvara genom en kritisk diskursanalys baserad pÄ Norman Fairclough tankar.
Gymnasieungdomars attityder till stark musik
Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) Àr en mycket populÀr form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tÀvlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled Àr de kroppsdelar som Àr mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfÀlle av fotledsdistorsioner de tre mÄnaderna innan och under en svensk juniortÀvling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.
Kvinnorepresentationens konsekvenser. En kvantitativ studie av kommunpolitik i kvinnors intresse.
AbstractThe aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals.Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter.
Som konsult blir man aldrig trygg i sin anstÀllning : En kvalitativ studie av uthyrd personal i bemanningsbramschen
Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.
Hur gick det sedan? : En kvalitativ studie om vilken betydelse Stockholm Zonta VI mentorprogram har haft för sex av adepterna.
Det Àr mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sÄdant för att fÄ fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder pÄ att organiserade mentorprogram för kvinnor Àr ett effektivt sÀtt att öka antalet kvinnor pÄ ledande positioner. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriÀren har betytt för deltagarna samt vad de anser Àr orsaken till den lÄga representationen av kvinnor pÄ ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda pÄ hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjÀlp av teorier frÄn genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).
SjÀlvutlÀmning i dagboksbloggen : PÄ grÀnsen mellan privat och offentligt
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bloggens innehÄll reflekterar bloggarens syn pÄ vad som Àr privat och vad som Àr offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande Àmnen i bloggarna: vÀnner, jobb, sömn, mat, hÀlsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa Àmnen som respektive bloggare anvÀnder sig av och vilka som utelÀmnas frÄn bloggen. De Àmnen som anvÀnds av bloggarens blir dÄ offentliga, medan de som utelÀmnas förblir privata. Funktionerna av sjÀlvutlÀmning ? sjÀlvförtydligande, social bekrÀftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen bestÄr av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.
Ledarskapet pÄ IKEA kungens kruva : en statistisk survey undersökning om hur ledarskapet pÄverkar arbetsmiljön
Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet pÄ ett av de mest framgÄngsrika företagen i Sverige, nÀrmare bestÀmt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i SmÄland. Idag Àr IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal lÀnder runtom i vÀrlden.Vi skall avgrÀnsa oss till att undersöka ledarskapet pÄ en enhet, nÀmligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den frÀmsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva Àr att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera vad som kÀnnetecknar ledarskapet pÄ IKEA. Vi kommer att fokusera pÄ hur medarbetarna pÄ IKEA upplever ledarskapet med fokusering pÄ ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkÀtundersökning dÀr 78 medarbetare har fÄtt svara pÄ vÄra frÄgor samt tvÄ intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrÄgor pÄ IKEA Kungens Kurva.I vÄr teoretiska del har vi anvÀnt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.
Reklamens roll i ett genussamhÀlle - En studie med sexualisering inom media i fokus
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor pÄverkas av medieidealet i större utstrÀckning Àn mÀn. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförvÀntningar som Àn idag tydligt framkommer i reklam. VÄr studie visar att kvinnor upplever en större rÀdsla för att inte kunna leva upp till förvÀntningar skapade av media. Vi mÀrker att mÀn hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhÄller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..
Arbetsnarkomani -En kvalitativ undersökning av arbetsnarkomaners egna upplevelser av fenomenet och dess konsekvenser
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebÀr för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar sÄ mycket som de gör, samt om de Àr villiga att Àndra sina arbetsmönster. Vi har Àven undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete pÄverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke Àr att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebÀr för dem sjÀlva samt undersöka om de upplever att det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som nÄgon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.
Hur Big Five-personlighetsdrag och sjÀlvkÀnsla skiljer sig mellan entreprenörs- och icke entreprenörsstudenter
I studien undersöks hurvida individer som söker sig tillentreprenörskap i sitt yrkesval har en specifik personlighetsprofil somgÄr att urskilja frÄn mÀnniskor som vÀljer andra yrken. Detta görsgenom en enkÀtundersökning som jÀmför Big Five personlighetsdragoch sjÀlvkÀnsla hos 21 entreprenörstudenter och 18 filosofistudenter.Resultaten visar att det existerar signifikanta skillnader hosentreprenörstudenter vad gÀller neuroticism, öppenhet ochextraversion. Det uppkom ocksÄ skillnader mellan kvinnligaentreprenörstudenter och kvinnliga deltagare i kontrollgruppen vadgÀller sjÀlvkÀnsla. Resultaten antyder att personlighet har en pÄverkannÀr en individ vÀljer att bli en entreprenör, och att hög sjÀlvkÀnsla kanvara en viktig komponent för kvinnor som bestÀmmer för att satsa pÄ yrket..
LĂ€robokens pĂ„verkan pĂ„ matematikundervisningen. : En studie om hur lĂ€rare ser pĂ„ sin matematikundervisning i förhĂ„llande till lĂ€roboken.Â
I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.
Synen pÄ smÄ barns empatiska förmÄga. En kvalitativ intervjustudie med sex kvinnliga förskollÀrare
Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.
Hur upplever tjejer att de blir behandlade?
sammanfattning:Syftet Àr att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de trÀffar inom skolans vÀrld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrÄn jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit Àr att tjejerna inte verkar uppleva sig sÄ illabehandlade som man tydligt fÄr indikationer om att de i sjÀlva verket Àr, eller Àr det sÄ att deÀr sÄ vana att ta hÀnsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad pÄ dettasÀtt. Om man kunde fÄ svar pÄ om det finns nÄgot som inte gjorts för att underlÀtta för tjejer imansdominerade utbildningar..
"Jag vill inte göra allt det dÀr som kvinnor mÄste" : Det kvinnliga medborgarskapets och författarskapets livslinje i Birgitta Stenbergs KÀrlek i Europa
Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Ăven morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.