Sök:

Sökresultat:

2884 Uppsatser om Kvinnliga förövare - Sida 51 av 193

En studie om inÄt- och utÄtagerande barn

En studie om inÄt- och utÄtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras pÄ kvalitativa djupintervjuer av lÀrare. Syftet med denna studie Àr att försöka klargöra lÀrarnas syn pÄ inÄt- respektive utÄtagerande barn samt hur lÀrarna bemöter dessa och vilka ÄtgÀrder lÀrarna kan vidtaga för att hjÀlpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha pÄverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgÄr av resultatredovisningen. Min slutsats Àr att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett Àr överens om att de utÄtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den Àr positiv eller negativ, dÀrför Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ positivt beteende.

LÀrobokens pÄverkan pÄ matematikundervisningen. : En studie om hur lÀrare ser pÄ sin matematikundervisning i förhÄllande till lÀroboken. 

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Direktgjuten slitbetong pÄ broar: stÄlfiberarmerad och
sjÀlvkompakterad

Vanligaste belĂ€ggningen pĂ„ broar Ă€r asfalt pĂ„ ett tĂ€tskikt/broisolering av bitumen. Dessa krĂ€ver mycket underhĂ„ll och har kort livslĂ€ngd. BetongbelĂ€ggning ersĂ€tter bĂ„de asfalten och broisoleringen. DĂ€rmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulĂ€rt samt man undviker en relativt sett underhĂ„llsintensiv asfaltbelĂ€ggning. Vid följande fall Ă€r direktgjuten slitbetong (stĂ„lfiberarmerad & sjĂ€lvkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstĂ„nd dĂ€r inspektioner och underhĂ„ll krĂ€ver lĂ„nga resor • klimat som krĂ€ver dubbdĂ€ck under lĂ„ng tid • broar dĂ€r underhĂ„ll försvĂ„ras tack vare hög trafikintensitet.

Synen pÄ smÄ barns empatiska förmÄga. En kvalitativ intervjustudie med sex kvinnliga förskollÀrare

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.

Hur upplever tjejer att de blir behandlade?

sammanfattning:Syftet Àr att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de trÀffar inom skolans vÀrld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrÄn jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit Àr att tjejerna inte verkar uppleva sig sÄ illabehandlade som man tydligt fÄr indikationer om att de i sjÀlva verket Àr, eller Àr det sÄ att deÀr sÄ vana att ta hÀnsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad pÄ dettasÀtt. Om man kunde fÄ svar pÄ om det finns nÄgot som inte gjorts för att underlÀtta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Att söka och finna : Musikterapi med tvÄ personer som genom förgiftning drabbats av hjÀrnskada

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan anvĂ€ndas till att utveckla personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar oavsett Ă„lder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsĂ€ttningar pĂ„ grund av hjĂ€rnskada. Den ena har en förvĂ€rvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa bĂ„da personer men likheterna har övervĂ€gt. Även i resultatet finns en tydlig överensstĂ€mmelse mellan de bĂ„da. Min erfarenhet sĂ€ger att FMT med sin tydliga struktur skĂ€nker ro att fĂ„ tillgĂ„ng till den egna förmĂ„gan.

"Jag vill inte göra allt det dÀr som kvinnor mÄste" : Det kvinnliga medborgarskapets och författarskapets livslinje i Birgitta Stenbergs KÀrlek i Europa

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Civil-MilitÀr Samverkan : En organisationskulturell kunskapsutmaning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Identifiering av viktiga steg vid processen att utveckla och implementera en IT-strategi

IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.

Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?

Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

TrÄdsmala och graciösa ?en studie om skyltdockor

Skyltdockor Àr ett exponeringsverktyg som har en lÄng historia inom klÀdsömnadsindustrin, en historia som genom decennierna förÀndrats och utvecklats för att attrahera konsumenterna pÄ marknaden. Utseendet och skönhetsidealen som symboliseras har diskuterats och vÀcker idag, Är 2012, stora debatter som Àr högaktuella.Syftet med forskningen Àr att studera den kvinnliga konsumentens associationer och attityd till skyltdockor pÄ den svenska marknaden. Vi vill bidra till en ökad förstÄelse för marknadens attityder till skyltdockan ur ett företagsperspektiv, fÄ en överblick över kommunikationskanalen och pÄvisa hur utformningen av skyltdockan stÀlls i relation till konsumentbeteendet.ForskningsfrÄgorna som behandlas i undersökningen Àr följande, hur ska skyltdockorna pÄ den svenska marknaden utformas för att uppfattas som en effektiv exponerings- och kommunikationskanal. Vilka betydelsefulla argument Àr intressanta vid utformningen av en kvinnlig skyltdocka. Hur ska skyltdockan utformas för att attrahera den kvinnliga konsumenten och inge positiva associationer.

Följsamhet i omvÄrdnadsÄtgÀrder för prevention av ventilatorassocierad pneumoni pÄ Akademiska sjukhusets intensivvÄrdsavdelningar

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) Àr en mycket populÀr form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tÀvlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled Àr de kroppsdelar som Àr mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfÀlle av fotledsdistorsioner de tre mÄnaderna innan och under en svensk juniortÀvling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

?Det Àr tack vare dom jag lever?. : En utvÀrdering av en kvinnojour.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

Att utveckla och vidmakthÄlla

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Spelar kön roll? : En studie av Sociologiska Institutionenslektorsrekrytering ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->