SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

Studiens syfte är att belysa kvinnliga prästers syn på jämställdhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga präster känner att deras position är ställd och om de på något sätt måste inta specifika roller för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor. Frågeställningar lyder: ?Hur ser kvinnliga präster på jämställdhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prästerna att de måste inta en viss roll jämfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga präster att jämställdheten i arbetet uppnåtts till en viss del. Av intervjuerna framgår att man som kvinnlig prästernas åsikter anser dem att man som kvinnlig präst inte måste inta en specifik roll för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor, dock finns en känsla av att man särskilt måste visa att man kan genomföra arbetet på samma nivå som de manliga prästerna..

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga poliser som har deltagit i en prova på-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av män. Intervjupersonerna har intervjuats både före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att vår undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

Det finns idag fler personer som heter Johan som är VD i börsnoterade bolag än vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen är skriven om ett stort svenskt företag i näringslivet. Syfte med studien var att utvärdera varför kvinnliga chefer på höga positioner inom ett större svenskt företag i näringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbättra för att bli en mer jämställd och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar på att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojämställda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer på företaget har en bild av vad detta kan bero på skapats.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Det saknas statistik för hur många kvinnliga samkönade par som lever med barn iSverige idag. Att bli förstagångsförälder är omvälvande och kan beskrivas som en avde största utmaningarna i livet. Den rådande heteronormativiteten och problematikenmed att närstående kan ha svårt att ta till sig familjekonstellationen kan skapaproblem utöver de svårigheter för parrelationen som det innebär att bli förälder i sig.Att ha en känsla av sammanhang kan vara en påverkande faktor i hur man uppleverövergåenden till föräldraskap. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hurkvinnliga samkönade förstagångsföräldrar upplever sin parrelation samt attundersöka mätinstrumentets QDR36s reliabilitet på kvinnliga samkönade par.Genom en kvantitativ mätning med QDR36 på sex kvinnliga samkönadeförstagångsföräldrar framkom ett högt QDR-index. På grund av litet urval kan ingagenerella slutsatser dras ifrån denna pilotstudie, men det öppnar upp för intressantastudier i framtiden.

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter..