Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storbanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och påverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet är fysiskt aktiva har en mer normal inställning till sin kroppsform än de som inte är regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som tränar respektive inte tränar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende på träningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som läser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonåriga gymnasieelever som läste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som användes var enkäterna IPAQ och BESAA.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare från två åldersgrupper (21-30 år och 61-73 år), alltså sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens ålder hos normala röster..

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap på distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens världen över. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur en personlig kontakt upprätthålls i ett distansförhållande mellan ledare och anställd. Studien ämnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anställda och identifiera vilka kommunikationsbarriärer som finns.En fallstudie utfördes på Ericsson som är ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 länder. Deras slogan är "A World of Communication".

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad fyra sångpedagoger anser att det finns för skillnader i röstanvändning hos kvinnliga sångerskor när de sjunger pop jämfört med när de sjunger rock samt vad dessa skillnader i röstanvändningen beror på. Mina frågeställningar behandlade främst om det fanns någonting stiltypiskt för rock respektive pop, hur det kommer sig att vissa ?får? en röst som passar bättre att sjunga rock och andra en som passar bättre att sjunga pop samt hur mycket man själv kan påverka sin röst. Jag valde att göra intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger, två kvinnliga och två manliga, inom pop/rockgenren för att få svar på mina frågeställningar. Som en del i intervjun fick informanterna även lyssna på fyra olika låtar med fyra sångerskor som enligt mitt tycke är representativa för pop- och rockgenren.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.