Högsta domstolen i Sverige upprättades 1789 men det skulle dröja 179 år innan den fick sin första kvinnliga justitieråd och 221 år innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet på juristutbildningarna med de bästa betygen, och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, domstolar och hos åklagarmyndigheten. Ändå utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjänster, och särskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste åren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant fråga utifrån ett genusperspektiv..

Den privata restaurangbranschen är mansdominerad på chefsnivå trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett är ca 80 % av cheferna män vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrån manligt tolkningsföreträde. Ofta är föreställningar om chefskap relaterade till föreställningar om kön och på grund av detta dras många gånger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bättre för ledarskap. Detta sägs bero på att de som ansvarar för tillsättningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för människor av sin egen sort och då förstärks bilden av att denna sort faktiskt förtjänar dessa positioner. I litteraturen vi läst framgår det att män och kvinnor allmänt har olika förutsättningar men att de trots det har mycket gemensamt.

På uppdrag från Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen väljer att avsluta sin anställning efter kort tid som anställda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsättning av chefer under de senaste sex åren (sedan år 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anställning. Dessa 20 personer kommer från tre förvaltningar: Vård- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför chefer slutar samt föreslå åtgärder för hur Hedemora kommun kan skapa en bättre stabilitet isin chefskår. För att samla in data har vi använt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Arbetsplatskonflikter är ett svårt ämne som tenderar att resultera i konsekvenser för både anställda och chefer i organisationer. Då jag anser mig ha upplevt en osäkerhet och frustration hos chefer när de ställts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes välutbildade chefer agerade på sådant sätt. För att närma mig en förståelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tänkas ha påverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna:-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma?-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet?-          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv?-          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården?MetodMetoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats.

Ett dilemma för småföretagare i allmänhet och kvinnliga i synnerhet är att få tiden att räcka till. Studien syftar till att redovisa utfallet av kvinnliga småföretagares arbetstidanvändning dels avseende tid och plats, dels utifrån de tre kategorierna: Administration & Ekonomi, Marknadsföring samt Innovation. Genom att fem kvinnliga småföretagare har fyllt i tidsgeografisk dagbok, har en mätning gjorts av hur de använder sin arbetstid. Tidsgeografisk dagbok är en metod som använts av deltagarna genom att de dokumenterat sin arbetstid med hjälp av koder.Resultatet av studien visar att kvinnorna spenderar merparten av arbetstid på kontoret under dagtid och att fyra av dem arbetade deltid. Mest arbetstid lade de inom området marknadsföring.Slutsatsen av studien är att kvinnorna arbetade deltid, vilket inte stämmer överens med den schablonbild som finns av småföretagare, nämligen den att småföretagare arbetar mycket och oftast mer än heltid..

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.