Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och Kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling "Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Studiens syfte är att undersöka vad människor tänker kring hur en kvinnlig förebild bör vara. Genom en kvantitativ ansats har jag undersökt vilka egenskaper man i första hand framhåller att en kvinnlig förebild bör ha. Som komplement till den kvantitativa delen och för att kunna exemplifiera och fördjupa, har jag genomfört enskilda intervjuer och fokusgruppintervjuer. De frågeställningar jag har valt är: Vilka egenskaper tas upp då kvinnor och män beskriver sin bild av en kvinnlig förebild? Skiljer sig svaren åt med avseende på kön och generation? Om det finns skillnader, kan dessa kopplas till de ideal och normer som varit rådande under olika decennier från svenskt 1930-tal och framåt? Hur kan ett resonemang kring den kvinnliga förebildens roll i dagens samhälle se ut? Jag har även undersökt vilka kända kvinnliga förebilder vi framhåller som bra förebilder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som ilska, avsky och en stor oförståelse.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.