AbstractThis paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I?ve focused on the youngest childrenin preschool. I?ve searched for information in litterateur and articles.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer..

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som ilska, avsky och en stor oförståelse.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig sedvänja med rötter långt tillbaka i tiden och i Etiopien beräknades prevalensen år 2013 vara 74%, trots lagstiftning och olika organisationers aktiva arbete för dess utrotande. I svensk sjukvård möter sjuksköterskan många kvinnor som utsatts för ingreppet och det behövs då ökad kunskap om sedvänjan samt relaterande attityder och påverkande faktorer. Detta för att kunna ge bästa bemötande och omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa faktorer och attityder relaterade till kvinnlig könsstympning, i Etiopien.Metod: En litteraturstudie som granskar tidigare studiers resultat kring kvinnlig könsstympning i Etiopien, genomfördes. Både artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades.Resultat: Resultatet presenterades under två kategorier ? Påverkande faktorer samt Argument för och emot kvinnlig könsstympning ? vilka hjälptes åt att besvara syftet.Slutsats: Arbete för att öka medvetenheten kring sedvänjans skadliga konsekvenser görs i Etiopien genom utbildning och spridning av kunskap kring hälsokonsekvenser och de mänskliga rättigheterna.

Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM..