Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. ? Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? ? Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? ? Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera innehållet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sändes i SVT under början av år 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehåller för att komma fram till vilken bild av feminismen det är som representeras.Uppsatsen består av en övergripande forskningsfråga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrågorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur går serien tillväga för att svara på programmets huvudfråga ?är feminismen på rätt väg? För att besvara frågeställningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger på består av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehåll samt teorier gällande makt och ideologi hämtade från bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras är den som förekommit i mediebruset ? någonting som kan kopplas till Belinda Olsson själv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet är centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrågasätter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlägga feminismen. Framgår det vad som är subjektiva åsikter och vad som är allmängiltig fakta? Detta är frågor som funnits med under uppsatsens gång.

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus på verkets bild av romerna och tillämpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt består i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utläggning om stereotypering och motståndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gällande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillämpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jämte tidigare forskning i ämnet.Analysen avtäcker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden är komplex. Å ena sidan stärker miniserien, genom innehållet och ljudspåret, flera ?zigenarstereotyper? och översätter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik..

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik..

We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Within the field of cinema studies, the question of visual representation is a fundamental pillar. An immense volume of theoretical work has been written on the subject, with various academic approaches such as feministic, postcolonial and gay/lesbian. Yet there is a large social group that seems to have been overlooked within the representational discourse: the elderly. This group of people appears to be a blind spot on the multicultural retina, too often neglected within the area of cultural studies. But as the baby boomer generation, who has always redefined the different stages of life (youth, adulthood, middle age), is entering old age, things are slowly changing.

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a woman´s perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Background: Studies that have been made in male-dominated organisations shows that only few women have succeeded in advancing to the higher positions in all businesses. Statistics shows that merely 4 % of the managers in all building companies are female. The manager role has earlier always been classified as most suitable for men resulting in barriers for women who strive for management positions. This problem is now very renowned and is called the glass ceiling. To improve the current situation, both the organization's structure and culture, have to be modernized for more women to succeed and get the courage to get into the industry.