Sök:

Sökresultat:

434 Uppsatser om Kvinnlig könsstympning - Sida 5 av 29

Idrott och hÀlsa i en Ättondeklass : Aktivitetsgrad mÀtt med stegrÀknare och synen pÄ lektionsinnehÄll urett genusperspektiv

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.

Landskommunens beslutsfattande kvinnor : Om kvinnors representation i kommunalfullmÀktige ochförekomst i fullmÀktigeprotokoll i Kalmar lÀnslandskommuner 1939-1951

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar lÀns landskommuners kommunalfullmÀktige frÄn 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor Àr representerade i lÀnets kommunalfullmÀktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmÀktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i bÄde antal kvinnor och antal kommunalfullmÀktige med kvinnlig representation under perioden. LÀnet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen Àr ungefÀr densamma i relativa termer. NÀrlÀsningen av protokoll visar att kvinnor frÀmst omnÀmns vid frÄnvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val.

Förtroende för en talande dator? : röstval till ett automatiskt telefonstöd Ät rÀttspsykiatriska patienter i öppenvÄrd

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som Àr i behov av hjÀlp inom vÄrden. I ett pÄgÄende projekt pÄ Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rÀttpsykiatriska patienter i öppenvÄrd. En lÄngsiktig mÄlsÀttning Àr att reducera antalet vÄldsincidenter som intrÀffar i sammanhang dÀr denna patientgrupp Àr inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för anvÀndning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovÀrdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.

HÀlsofrÀmjande insatser, psykosociala faktorer och hÀlsa bland kvinnlig tandvÄrdspersonal i FolktandvÄrden

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och pÄverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohÀlsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvÀr. Den viktigaste komponenten i ÄterstÀllning av balansen Àr tid för ÄterhÀmtning.

Cyberislam : muslimernas plats i rummet

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Pappa i praktiken : diskurser om faderskap och förÀldraledighet

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Den manliga pÄdrivaren och den vÀnliga kvinnan? ?skillnader mellan manlig och kvinnlig kommunikationsstil

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.

Femininitet som maktmedel? : undersökning av hur feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Att skriva om det som ingen talar om - En undersökning av de tabubelagda Àmnena i Maria Sandels Droppar i folkhavet

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Kvinnlig ledarskapsidentitet ? en diskusanalys

Den allmÀnna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsÀttning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt frÄn bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som Àr kvinnligt överhuvudtaget, stÀlls det ofta i relation till manligt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jÀmföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affÀrstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnÀmnts till Ärets mÀktigaste affÀrskvinna.

Inför Gud Àr könen jÀmstÀllda? - En kvalitativ studie om kvinnliga prÀsters Äsikter gÀllande jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad

Studiens syfte Àr att belysa kvinnliga prÀsters syn pÄ jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga prÀster kÀnner att deras position Àr stÀlld och om de pÄ nÄgot sÀtt mÄste inta specifika roller för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor. FrÄgestÀllningar lyder: ?Hur ser kvinnliga prÀster pÄ jÀmstÀlldhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prÀsterna att de mÄste inta en viss roll jÀmfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga prÀster att jÀmstÀlldheten i arbetet uppnÄtts till en viss del. Av intervjuerna framgÄr att man som kvinnlig prÀsternas Äsikter anser dem att man som kvinnlig prÀst inte mÄste inta en specifik roll för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor, dock finns en kÀnsla av att man sÀrskilt mÄste visa att man kan genomföra arbetet pÄ samma nivÄ som de manliga prÀsterna..

Brad Pitt, Chanels nya No.1 : - En undersökning av ambassadörens trovÀrdighet, attraktivitet, expertis och dess samband till annons- och varumÀrkesattityd för Chanel No. 5 

Forskningen kring marknadsföring med kÀndisar har fokuserat pÄ hur företag vÀljer den lÀmpligaste endorsern för just sitt varumÀrke och hur associationerna mellan produkten och kÀndisen spelar in pÄ annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kÀndisen som person Äterspeglas i betraktarens annonsattityd och varumÀrkesattityd. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats pÄ effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jÀmfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien Àr uppdelad i tvÄ enkÀter dÀr vi med kvantitativa metoder undersöker tvÄ olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5.

Kvinna och chef inom Polismyndigheten i Hallands lÀn

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

?Överhuvudtaget sĂ„ tycker jag att utbildningen Ă€r en sak och verkligheten en annan? : En studie om hur socialarbetare anser att utbildningen förberett dem pĂ„ att hantera stress och press i deras profession

Steget frÄn Universitet ut pÄ arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare Àr stort. Hur Àr det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut pÄ arbetsmarknaden och Àr personen i frÄga medveten om och förberedd pÄ det som krÀvs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda pÄ och erhÄllit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptÀcka symptom av utbrÀnning i sin kommande yrkesroll. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fÄtt verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

?Min sÀkerhet kan hamna i fara och jag vill inte Àventyra det? : En kvalitativ studie om kvinnliga kriminalvÄrdares upplevelse av sÀkerhet och bemötande

Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->