I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras.

Karlsson, Jörgen & Huqi, Migena (2013). Den manliga pedagogens roll i förskolan ? en studie om manliga pedagoger i förskolan. Malmö: lärareutbildningen Malmö Högskolan. Det är för få män i förskolan, barnen behöver manliga förebilder. Detta är ord som inspirerat oss till att skriva detta arbete.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

HR-området har på senare år genomgått en förändring som inneburit en ökad strategisk och värdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat ämne i dagens samhälle och i media. Då HR är en kvinnodominerad profession innebär deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef träder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg närmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

Stora insamlingar görs årligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang är män som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjänar likväl uppmärksamhet och god omvårdnad. Medias uppmärksamhet och vårdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nästintill uteslutande på kvinnlig bröstcancer. Syftet är att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland män och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vårdlidande och stärka vårdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen är en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar granskats.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of Västra Götaland, Sweden.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer på den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frågeställning är följande: ?hur identifierar sig kvinnliga väktare med sin yrkesroll??. För att besvara vår frågeställning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förväntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie där vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga väktare.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.