Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

The aim of this study is, using the Swedish expression ?kulturtant? (cultured lady) as starting point, to understand how and why women consume the products of the culture industry more eagerly than men. The study is using the concepts put forward by Pierre Bourdieu; fields, capital and habitus. It is a qualitative study based on discussions in focus groups, interviews and material gathered through Google Alerts. In the literature this gap between the sexes with regard to the higher consumption on behalf of women has been referred to as the ?puzzle? of women´s cultural consumption.The empirical results show that the women in the study are well aware of what they want to gain by participating in cultural activities like reading, going to concerts, watching plays or going to the movies.

This is a field study based on participant observations and interviews, describing the cooking teacher's complex everyday life. The school's restaurant is a unique arena, freely hovering between two worlds: The school world and the restaurant reality. Here, the students are confronted with real situations and problems, similar to the ones occurring in a restaurant, still having the school's safety net beneath them. It is for real, but still not, a bit like a flight simulator.It is on that arena the cooking teacher works, combining the two roles of the teacher and the chef. Two roles built on their own traditions and values.

Syfte: Uppsatsens syfte är av beskrivande samt analyserande karaktär och ämnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. Målet är att sedan identifiera om, och i så fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkäter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad på olika sätt beroende på vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullständiga strategier för kriskommunikation, även om det informellt går att se tydliga mönster i hur sådan kommunikation sköts. Denna präglas av organisationens hierarkiska struktur och går i praktiken till och från närmsta chef. Organisationen är präglad av en traditionell syn på kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslår att organisationen i större utsträckning anammar en senmodern syn på kriskommunikation..

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus på hur två offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebär. Syftet med studien var att tolka och förstå hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom två offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer på direkt nivå. En chef på direkt nivå har inte någon underställd chef utan enbart underställda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel?s everyday life and conditions. The study?s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces.

SammanfattningArbete med kemikalier innebär risk för att människor eller miljö utsätts för skadliga ämnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sådan nivå att hälsoproblem uppstår. För att uppnå detta krävs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger på material insamlat genom intervjuer och besök både på rutin- och forskningslaboratorier vid två sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesäkerhetsarbete som ger en arbetsplats som är förhållandevis säker att arbeta på. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att rutiner fanns för säkert arbetet på de flesta av de undersökta laboratorierna.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rådmän, om det fanns en skillnad beroende på kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hälsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rådmän. Resultatet, som överensstämde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd från kollegor och närmaste chef upplevdes ha störst betydelse för både kvinnor och män. Positivt för hälsa och arbetsklimat upplevde både kvinnor och män var att trivas på arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor är viktigt för att individer ska må bra i arbetslivet.  .

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.