Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Bakgrund: Omkring en av fyra graviditeter resulterar i missfall. Rent medicinskt är ett missfall som sker tidigt i graviditeten något som hamnar långt ner på prioriteringslistan inom sjukvården. För kvinnan däremot är det ofta en stor händelse som hon bär med sig genom hela livet och vårdpersonalens förhållningssätt kan påverka kvinnans upplevelse av missfallet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors utsaga om vårdpersonalens bemötande vid ett missfall. Metod: Litteraturstudie av två självbiografiska böcker som behandlar ämnet missfall.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Bakgrund:Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva både känslomässiga och kroppsliga svårigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta påverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. Rädsla, sorg och oro är vanligt förekommande känslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda än den äldre kvinnans upplevelser då livet har ett annat fokus med exempelvis små barn och karriär.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehållsanalys har gjorts på fyra självbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehållsanalys har använts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, känner rädsla för behandlingen och upplever rädsla att dö.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhällen. Män som misshandlar kvinnor kommer från alla samhällsklasser och våldet utövas mot kvinnan bortsett från hennes sociala ställning i samhället. Det som kan variera mellan olika samhällen är orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhållandet mellan män och kvinnor som kommer från arabländer påverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för våld av mannen. Studien bygger på intervjuer med våldsutsatta kvinnor och fängelsedömda män, och visar att en del våldsutsatta kvinnor lämnar våldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor väljer att fortsätta förhållandet med våldsmannen efter avtjänat straff.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter.Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer.Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.