Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades.

Att som kvinna leva med den kroniska sjukdomen endometrios innebär att leva med svår smärta i det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur den endometrios relaterade smärtan påverkade kvinnans dagliga liv. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats vilket resulterade i fyra slutkategorier. Bli bemött med misstro i vården; Känslor av trötthet och nedstämdhet; Behov av att anpassa arbete efter möjlighet till återhämtning; Hindrar ett sexuellt samliv, kärleksrelationer och graviditet. Resultatet visade att smärtan förorsakade känslomässig och fysiskt trötthet, depression samt en förändring av identiteten.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende.Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende.Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder.

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande.

När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.