Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem (Garcia- Moreno, 2006). Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan hälso- och sjukvården spela en viktig roll genom att upptäcka drabbade kvinnor i ett tidigt skede (WHO, 2006). Inom hälso- och sjukvården har barnmorskan en stor möjlighet att identifiera utsatta kvinnor (Heimer & Stenson, 2008). Dock påverkas denna möjlighet av olika faktorer (Socialstyrelsen, 2002). Denna studie är delvis ett uppdrag, vilket är att utvärdera huruvida Bidens, en studie gjord på gravida kvinnor i Malmö under 2008, är en faktor som påverkar barnmorskan i att uppmärksamma partnerrelaterat våld.

Bakgrund: Abort är ett ingrepp där upplevelsen av denna påverkas av kvinnans livssituation. I Sverige gjordes 37524 stycken aborter år 2009. Abort har varit tillåtet i Sverige sedan 1975. Kvinnor som gjort abort behöver omvårdnad som även ser till den psykiskt påfrestande upplevelsen som det för vissa kvinnor kan innebära. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser före, under och efter abort.

Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som kan medföra försämrad livskvalitet för kvinnor. Urininkontinensen skapar ett fysiskt lidande och känslomässig sorg, vilket gör att kvinnor tar längre tid på sig för att söka hjälp. Tidigare studier visade hög förekomst av urininkontinens hos yngre kvinnor som fött barn eller haft urinvägsinfektion. Dessa kvinnors problem med inkontinens uppmärksammades inte lika mycket som de äldres. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med urininkontinens i dagligt liv hos kvinnor i åldern 18 ? 65 år.

Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård.Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet.Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi?- Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet?Metod: Litteraturstudie.Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor.

Varje dag drabbas cirka 15-20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Orsaken till varför sjukdomen uppstår är inte helt fastställd, men troligtvis är det en komplex samverkan av flera olika omständigheter som bland annat levnadsvanor, ärftlighet och hormonbalans. Prognosen för de som drabbas är oftast god, tack vare att cancern i regel upptäcks tidigt i kombination med framgångsrika behandlingsmetoder. Diagnosen är däremot ofta mycket påfrestande och kopplas många gånger samman med lidande och död. Den för även med sig ett hot om stora livsförändringar där både fysiska och psykiska reaktioner är vanliga.

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Bakgrund: I alla tider har kvinnor fått stöd i samband med förlossningen. Barnmorskan har haft en stor roll i detta stöd. På senare år har barnmorskans yrkesroll förändrats både genom att tekniken har utvecklats och att barnmorskan är ålagd att föra journal. Dagens barnmorskor har på grund av detta inte lika mycket tid till att enbart ägna sig åt den födande kvinnan Syfte: Syftet var att undersöka den födande kvinnans upplevelse av att barnmorskan utför elektronisk journalföring i förlossningsrummet, samt hur det upplevs påverka barnmorskans stödjande funktion. Metod: En enkätundersökning med slutna och öppna frågor genomfördes på ett sjukhus i Göteborg, Sverige.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.