Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård.Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna.Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten.

Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara Kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Kvinnovåld har blivit ett mer öppet problem som har resulterat i lagstiftning mot kvinnovåld. Att det finns män som slår och kränker sina kvinnor som de lever ihop med är ett faktum. Denna handling känns främmande och uppfattas för de flesta i vårt samhälle som ett onormalt beteende i ett parförhållande. Men för Kvinnan som lever med en man som misshandlar henne är detta inget onormalt, orsaken är att hon har många gånger övertagit mannens förståelse av situationen och ser verkligheten med hans ögon. Detta kallas normaliseringsprocessen.

I Nicaragua utsätts varannan Kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och Kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to José Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and Jürgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied.

The aim of the study was to see how men and women taken into custody care byLVM were described in the sentences through a gender perspective. The aim wasalso to lay more focus on young substance abusers and see in which extent youngsubstance abusers are judged to institutional care through custody care by LVM.Through a documentary study of 77 LVM sentences in Småland in Sweden, theintention of the study was to see whether women and men are judged and treatedequally or if gender makes a difference and in which way the judgement is different?The questions are in witch extent men and women are judged to institutional carethrough custody care by LVM and how the social indication LVM 4 § 3 b) are usedin the sentences when it is younger men and women that are substance abusers. Thestudy also covered a survey about how women and men are described in the sentencethrough a gender perspective and more focus is laid on younger substance abusersunder 30 years old. The methodological approaches that were used in the study areboth qualitative and quantitative with focus on the qualitative method.

Detta arbete handlar om hur personer med psykisk ohälsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handräckningar eller omhändertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att få en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill ämnesvalet är att vi inte fann några rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare är hur polisen uppfattar dessa möten. För att få enklarare bild om vilka förutsättningar som råder inför dessa möten, så har vi tittat påden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rätt förutsättningar att bemöta psykisk sjuka??Som utgångspunkt för intervjuerna har vi haft frågeställningar som knyter an till attbättre förstå dessa möten.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken globalt gällande kvinnor. Att leva med en bröstcancersjukdom kan innebära mycket svåra lidanden. Många av kvinnorna får stora vårdbehov och där kan vårdpersonalen ibland orsaka vårdlidande utan att vara medvetna om problemet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdlidande för kvinnor med en bröstcancer sjukdom Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med sju kvalitativa artiklar. Författarna identifierade olika mönster och kategorier i artiklarna.