Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få Kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av huruvida personal som genomförkönsutredningar förmedlar att de har en viss syn på kön och i vilken utsträckning personersom genomgår könsutredning känner att de kan beskriva sin könsidentitet i mötet medpersonalen. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar:? Upplever informanterna att det finns outtalade eller uttalade föreställningar om könhos utredningspersonalen? Hur ser dessa föreställningar ut och hur förmedlas de?? Vilket utrymme upplever informanterna att de gavs/ges att beskriva sin könsidentitet isamband med utredningen?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund medhuvudfokus på Queerteoretiska perspektiv, samt med användande av Diskursteori och merspecifikt Diskurspsykologi. Resultaten påvisade att både upplevelsen av huruvida föreställningarom kön förmedlas av personal som genomför könsutredningar och den utsträckning sominformanterna upplever sig kunna beskriva sin egen könsidentitet i varierar. Vi har uttolkat attsamtliga informanter måste förhålla sig till en föreställning om ett originalkön, oavsett vad desjälva har för föreställningar om kön.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en Kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en Kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till Kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ?feminismers? syn på könen och samhället.Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ?kvinnlighet? författaren ger, samt hur denna ?kvinnlighet? konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fält utifrån deras klasstillhörighet och syn på kvinnlighet. Ansatserna är att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna är utformade utifrån en tematisk referensram där främst det fria ordet har haft företräde. Analysen av materialet visar på en klassbunden positionering i fråga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begränsas av definitioner av hur en Kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med på den lokala marknaden. Motstånd mot ideal uppfinns utifrån de resurser som är tillgängliga och risktagande är kopplat till symboliska tillgångar.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur Kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk Kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus..

Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan Kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller Kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat.Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet.