Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och Kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och Kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en Kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller Kvinna vi ser.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en pojke/man i relation till en annan Kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att gestalta en pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berättar också om arbetet med två av de adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena är en Kvinna som drabbats av traumatisk hjärnskada, den andra en Kvinna som fått diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frågeställningar är: Hur kan FMT stärka självkänslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsättningar. Min slutsats är att personer genom FMT får den tid de behöver, och erbjuds goda förutsättningar, för att bearbeta och utveckla kroppens olika funktioner, med utgångspunkt ifrån sin egen utvecklingsnivå. Därigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnå ökade handlingsmöjligheter, en positiv kroppsuppfattning och stärkt självkänsla..

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd Kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

De föreställningar om Kvinnan som finns idag är alla konstruerade av samhället vi lever i och den interaktion som sker oss människor emellan. När en Kvinna går över gränsen för den norm en Kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. När en Kvinna intar platsen i en rättssal som tilltalad istället för offer är det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver Kvinnan och hennes brottsgärning. Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka beskrivningar om Kvinnan som uttrycks i domar från brottsmålsrättegångar gällande dråp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa beskrivningar kunde relateras till olika genusföreställningar. Metoden för studien utgick från en kvalitativ ansats och använde sig av en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att beskriva partnerns upplevelser att leva med en Kvinna som fått bröstcancer. I litteraturstudien analyserades elva vetenskapliga studier med ett inifrånperspektiv, vilket resulterade i fyra kategorier: Att uppleva förändringar på sexualitet, intimitet och kommunikation; Att uppleva förändrad rollfördelning i hemmet; Att uppleva stöd från religion, omgivningen och att vara ett stöd för sin hustru; Att känna frustration, förtvivlan och oro inför framtiden. Resultatet visade att partnern upplevde förändringar i sin relation, framförallt i kommunikationen med sin hustru och i sexualiteten. Resultatet visade också på att partnern behöver stöd från vänner och familj. En slutats visar på att det inte bara Kvinnan som behöver stöd och hjälp under sjukdomstiden utan också deras partner.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en Kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en Kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Denna uppsats handlar om en Kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig Kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhället är ett starkt legitimerat samhälle som är svårt att förändra, speciellt för en etnisk minoritets Kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. Berättelsen om Nebahats liv är ingen typisk livsberättelse, men den kurdiska Nebahat är ingen vanlig Kvinna och inte heller en regelrätt samhällsmedborgare. Vårt syfte är att förklara och förstå hur starkt en enda människas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn på livet från barndomen till vuxenlivet.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhället är ett starkt legitimerat samhälle som är svårt att förändra, speciellt för en etnisk minoritets Kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. Berättelsen om Nebahats liv är ingen typisk livsberättelse, men den kurdiska Nebahat är ingen vanlig Kvinna och inte heller en regelrätt samhällsmedborgare. Vårt syfte är att förklara och förstå hur starkt en enda människas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn på livet från barndomen till vuxenlivet.

Arbetet handlar om ålderns betydelse inom animation och om det är en av faktorerna till varför effekten "The Uncanny Valley" uppstår. Det praktiska arbetet inkluderar skapandet av fyra olika karaktärer, ung Kvinna, ung man, äldre Kvinna och äldre man. Karaktärerna animerades utefter fyra mänskliga referenser i form av en gammal och en ung rörelse för respektive kön. Varje karaktär utförde både den gamla och den unga rörelsen och det gav sedan grunden till en enkätundersökning med 51 respondenter där betraktaren fick undersöka de åtta animationerna och svara på frågor/påståenden i ett frågeformulär. Resultatet av undersökningen visade att åldern är en av flera faktorer till "The Uncanny Valley", men där den utseendemässiga åldern har betydelse istället för den rörelsemässiga åldersskillnaden som jag först hade föreställt mig..

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad Kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en Kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en Kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder Kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och Kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och Kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som Kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift Kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.