I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara Kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen.

AbstractTitel: ?En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv? Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrån två olika men dock sammanhängande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill säga hur medierna rapporterar och ?berättar? om henne samt dels att analysera hur Beyoncé själv iscensätter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man säga, att dessa två dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, där även det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra.Den metod jag valt för att besvara mina frågor är en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgått från Norman Fairclough.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Att som Kvinna drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk och omvälvande upplevelse. Många kvinnor relaterar inte sina symtom till hjärtinfarkt och tror dessutom att det är en sjukdom som mest drabbar män. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var kvalitativ innehållsanalys och 13 vetenskapliga artiklar på området studerades. Analysen resulterade i fyra kategorier som speglade kvinnors upplevelser under insjuknandet i hjärtinfarkt och den tidiga rehabiliteringen.

Nu för tiden har reklamfilmer i Sverige gått från att inte bara vara ytliga och produktinriktade, till att få en mer humoristisk prägel. Många företag väljer att visa upp en varm och personlig bild av sig själva genom reklamfilmer som innehåller människor som tittaren kan identifiera sig med. En av de människorna är reklamtönten. Syftet med denna uppsats är att kartlägga tönten och varför han används. Vi har kommit fram till att tönten är en medelålders ?mannen på gatan?, och att han verkar ha ensamrätt på töntrollen i dagsläget.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som säger hur vi bör se ut, bete oss och leva. Många av dessa normer fokuserar på hur en person som man eller Kvinna bör vara i förhållande till sitt kön. Könsnormer återspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhållningssätt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vår undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och ställningstagande som fungerar i flera forum.

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en Kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnors liv från vilken de kan bära med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning påverkar deras framtida välbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. Därför är ett viktigt mål att varje Kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv händelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, är risk-faktorer.

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om Kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women?s perspective.

Syftet är att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvåldets orsaker. Frågorna är: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvåldet? Hur rimliga är uppfattningarna? En Kvinna på Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvåldet under några månader hösten 2005 i Luleå. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvång tas upp.