Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.  .

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera några utvalda faktorer som kan bestämma efterfrågan på rättvisemärkt kaffe. Detta har skett genom en enkätundersökning bland anställda på Linköpings universitet. De slutsatser som kunnat dras utifrån den utförda undersökningen är att ideologisk tillhörighet, en positiv syn på mänskliga rättigheter, de humanitära skälen och smaken och kvaliteten hos kaffet är avgörande för valet att konsumera rättvisemärkt. Att en person är ung, välutbildad och Kvinna kan också öka sannolikheten för att kaffevalet ska bli det rättvisemärkta..

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/Kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/Kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.

Frågan om hur instrumentalister med mer än ett huvudinstrument formar sin yrkesidentitet har intresserat mig länge. Därför har jag valt att göra den kvalitativa undersökning som denna uppsats bygger på. Utifrån två identitetsteorier: "parallella identiteter" respektive "självbiografisk blandidentitet", har jag interjuat två yrkesverksamma musiker - en man och en Kvinna - med olika bakgrund, inriktningar och nuvarande sysselsättning. I analysen av dessa intervjuer framkommer att de båda musikerna har olika sätt att bygga sin yrkesidentitet, och att ingen av teorierna kan uteslutas..

AbstractThe purpose of this thesis is to examine the professional female members of a board in listed companies. During the 21st century the issue of female quotation into the executive boards was discussed in both the media and politically due to womens underrepresentation in these contexts.The main purpose of this thesis is to examine the professional female members of boards stories of the role models they have, what characteristics have evolved, the views of others, and the self image. In addition, we want to investigate how women perceive themselves in a male-dominated field to identify how the female identity is created at work.Through a qualitative research in the form of personal interviews, we have gathered empirical material that forms the basis of our results. The answers from the interviews have been analyzed with the help of relevant theories and a social constructionist approach throughout the thesis. For our theoretical approach, we primarily chose symbolic interactionism, identity theories, and concepts such as the glass ceiling and gender strategies to analyze the data.The result of the survey shows that there are many elements that play into how women form their identities.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten? Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn.

Vårt syfte med studien var att har varit att undersöka den rådande diskursen på sexsajtforum. Detta för att se vilka processer som pågår mellan och inom könen.Frågeställningarna var:? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan kvinnorna?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen och kvinnorna?? Vilken typ av maktförhållanden framträder när det gäller inom- och mellankönsliga diskussioner?Metoden vi använde oss av i vår undersökning, var att observera och samla information i vad som skrevs på ett allmänt diskussionsforum på sexsajten Sekreterarakademin. Vi har även använt oss av litteratur inom ämnet samt för att kunna bearbeta materialet med passande teorier, i detta fall feminism, maskuliniteter och homosocialitet.I vår undersökning kom vi fram till att det är en ständig maktkamp som pågår mellan de escorter och de män som befann sig på sajten. Escorterna som är prostituerade uttrycker med bestämdhet att de håller fast vid priser och ett rådande regelsystem vilket männen konstant utrycker nedlåtande åsikter om och försöker ändra.

Då leveling och uppgraderingar i spel blir allt vanligare så syftar den här undersökningen  till att ta reda på vad uppgraderingar av karaktärer i spel framförallt baseras på och om det finns någon tydlig skillnad i valet beroende på om karaktären är man eller Kvinna. En stor del av arbetets teoretiska bakgrund fokuseras på tidigare forskning kring bland annat stereoyper och genusroller. Som material för undersökningen skapades två jämnställda, humanoida karaktärer. En man och en Kvinna med fyra uppgraderingsalternativ vardera: styrka, ålder, utseende och smidighet. Två av uppgraderingsalternativen var baserade på kända manliga stereotyper i spel och film, och två alternativ var baserade på kvinnliga stereotyper.Kvalitativa intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter som fick välja en uppgradering för varje karaktär och därefter svara på fyra frågor. Informanternas ålder, kön och spelerfarenhet dokumenterades även för att kunna identifiera skillnader i de olika grupperna. Resultatet visar på indikationer om att utseendet på karaktären är den viktigaste aspekten vid val av uppgradering.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt..

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller Kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller Kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Kvinnor har alltid fått kämpa för att få vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansågs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tävlingsidrott. Om en Kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tävla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda männen. Jag har följt alpinåkaren, Anja Pärson under en två månaders period, i Sportbladet.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är Kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.