Bakgrund: BB vården i de västerländska länderna har genomgått stora förändringar desenaste decennierna. Trots detta visar studier på att ett stort antal kvinnors inte är nöjda medden vård de fått efter barnets födelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivanyförlösta kvinnors upplevelser i samband med BB vård på sjukhus. Metod: Enlitteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. Resultat: Fyra huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; information,vårdorganisation och vårdmiljö, bemötande och attityder samt stöd.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom.

IntroduktionVåld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Tre av fyra anmälda våldsbrott motkvinnor äger rum i hemmet. Våldet leder till ett omfattande lidande för kvinnor och barn.22-35 % av alla kvinnor som söker vård på sjukhus gör det till följd av våld i nära relation.SyfteSyftet med fördjupningsarbetet var att belysa lidandet hos de kvinnor som utsätts förmisshandel av sin partner, samt vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan användasig av för att stödja dessa kvinnor.MetodFördjupningsarbetet var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar söktes och bearbetades.ResultatMisshandlade kvinnor vill bli frågade om våld. De berättar om någon inleder.

Varje dag insjuknar mellan femton till tjugo kvinnor i bröstcancer i Sverige. På senare år har det skett en ökning av sjukdomen som forskarna ännu inte vet orsaken till. För varje kvinna som drabbas av bröstcancer innebär det en total förändring av hennes liv. För vårdpersonal som möter dessa kvinnor är det viktigt att tänka på att kvinnorna vanligtvis befinner sig i någon krisreaktion. Under mötet är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan människor.

SAMMANFATTNINGBakgrundI världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

Uppsatsens problemformulering beskriver kategorisering som fenomen och dess konsekvenser på samhällsstrukturen. De mest etablerade och explicita kategorierna ? man och kvinna ? ses som ett resultat av de kategoriseringsprocesser som ständigt pågår. Strukturernas och kategoriernas existens och reproduktion finns i alla sociala samspel, och min huvudsakliga hypotes är att en viktig del i reproduktionen av våra könsidentiteter utgörs av det arv vi ger till barn. Denna studie syftar till att belysa huruvida det finns ett signifikant sätt att skildra könsidentiteter i barnböcker.

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts.

Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av huruvida personal som genomförkönsutredningar förmedlar att de har en viss syn på kön och i vilken utsträckning personersom genomgår könsutredning känner att de kan beskriva sin könsidentitet i mötet medpersonalen. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar:? Upplever informanterna att det finns outtalade eller uttalade föreställningar om könhos utredningspersonalen? Hur ser dessa föreställningar ut och hur förmedlas de?? Vilket utrymme upplever informanterna att de gavs/ges att beskriva sin könsidentitet isamband med utredningen?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund medhuvudfokus på Queerteoretiska perspektiv, samt med användande av Diskursteori och merspecifikt Diskurspsykologi. Resultaten påvisade att både upplevelsen av huruvida föreställningarom kön förmedlas av personal som genomför könsutredningar och den utsträckning sominformanterna upplever sig kunna beskriva sin egen könsidentitet i varierar. Vi har uttolkat attsamtliga informanter måste förhålla sig till en föreställning om ett originalkön, oavsett vad desjälva har för föreställningar om kön.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet.