Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik..

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, barns konsumtionsmöjligheter påverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fånga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstå hur detta skulle kunna hanteras. För att svara på syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del påverkar den sociala delaktigheten. på både gott och ont.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man på några gymnasieskolor arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Jag ville försöka ta reda på om åtgärds-programmen är ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprättas enbart för att det är lagstadgat. Den kunskap jag inhämtar vill jag använda i utvecklingsarbetet kring åtgärds-program på min egen arbetsplats. För att nå syftet skulle jag göra undersökningar på olika gymnasieskolor. Detta för att få en bild av hur man arbetar med åtgärdsprogram i verksamheterna.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hälsa under läsåret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkäter undersökt vad kokerska och förskollärare/barnskötare anser om måltiderna i förskolan och om förskollärarna/barnskötarna känner att de kan påverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den måltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga själva på förskolan och mellanmålet var lite enformigt. En majoritet av förskollärarna/barnskötarna kände att de kunde vara med och påverka måltidernas innehåll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har även genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda på vad hon utgår ifrån när matsedeln för förskolan utarbetas.

SyfteSyftet med denna uppsats var att genomföra en kvalitativ undersökning kring om KDE kan ersätta Windows XP som användargränssnitt för normalanvändare på en persondator. Vi ville även ta fram de fördelar och nackdelar som KDE har i jämförelse med Windows XP, med eventuella förslag till förbättring.MetodPrimärdata hämtades genom att testa operativsystemet på 25 personer som fick "tänka högt". Detta för att få en anblick om var det kan finnas problem. Även sekundärdata i form av litteratur inom området, tidskrifter, artiklar, rapporter och information från Internet har använts.SlutsatsResultatet visade klart och tydligt att testpersonerna var nöjda med Linux KDE efter det att de testat det men majoriteten skulle ej kunna tänka sig ersätta Windows XP med Linux KDE. Alltså är inte Linux KDE en möjlig ersättare till Windows XP..

Med denna uppsats ville vi undersöka hur socionomstudenterna på termin 4 i Göteborg ser på extremt tatuerade människor samt hur extremt tatuerade ser på sig själva. I studien har vi gjort fem semikonstruerade intervjuer med extremt tatuerade personer och 55 enkäter medsocionomstudenter. Vi har jämfört resultaten och den insamlade empirin analyseras utifrånGoffmans perspektiv på roller och stigma samt med teorier om fördomar och hur utseendepåverkar interaktion.Vi har bland annat funnit följande:- Extremt tatuerade blir tillskrivna egenskaper och kategoriserade utifrån sitt utseende.- Socionomstudenter kategoriserar människor utifrån utseende och tillskriver demfelaktiga egenskaper.- Att de extremt tatuerade inte upplever sig bli dåligt bemötta av människor i samhället,men utav några av institutionerna i samhället.".

Under våra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken på stress. Därför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjälp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, självförtroende och lust att lära. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfällen, observationer och utvärdering med barnen har vi fått ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda än vi gjort.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.