Det här examensarbetet har syftat till att få svar på hur kvinnor skildras i förhållande till män i mellanstadiets läroböcker i historia. Arbetet började i 1960-talets läroböcker och sträckte sig 50 år framåt i tiden för att kunna svara på frågan hur skildringen av kvinnor har förändrats över tid. Dessutom har läro- och kursplanernas synpunkter på jämställdhet i undervisningen undersökts för att kunna ge ett svar på frågan om hur väl läroböckernas framställning av kvinnor stämmer överens med dessa styrdokuments synpunkter. Arbetet är en kvalitativ textanalys, dock med ett kvantitativt inslag, som har tagit sin utgångspunkt i Hirdmans genussystem och teorier kring den stereotypa kvinnan. Arbetets främsta resultat är att kvinnan till stor del utelämnas från beskrivningarna i läroböckerna samt att hon jämförs med mannen och skildras som antingen mindre fulländad än honom eller som en annorlunda art med andra egenskaper.

Grundfilosofin i Supply Chain Management är att matcha utbud mot efterfrågan. Den så kallade Bullwhipeffekten pekar på att variationen mellan utbud och slutkundens efterfrågan ökar ju längre bak i försörjningskedjan man kommer. Med det menas till exempel att försäljningskvantiteter som faktiskt säljs i en affär sällan speglar de orderkvantiteter som leverantören skickar till tillverkaren som försörjer butiken med produkter. Förutom variationer i utbud och efterfrågan visade det sig att bristande interorganisatorisk kommunikation, brister i prognosarbetet tillsammans med en bristande datastruktur bidrog till en låg servicegrad. Den senaste forskningen belyser hur variation som orsakats av bullwhipeffekten kan minskas, samt att en låg servicegrad kan förbättras genom ett ökat samarbete i försörjningskedjan.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students? information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students.

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården.

Bakgrund: Omvårdnadsepikrisen är den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga händelser under en patients vårdtid rörande omvårdnadsfaktorer när vårdepisoden tagit slut. Termen omvårdnadsepikris ingår som ett så kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd åt de olika delarna av omvårdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande utformningen av omvårdnadsepikriser vari denna studie ingår som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvårdnadsepikrisen utfärdad av NP har som underlag i det fortsatta omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, särskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkätstudie baserad på ett strategiskt urval och presenterat med hjälp av en deskriptiv analysmetod.

Syftet med det här arbetet var att undersöka utifrån några pedagogers perspektiv hur koncentrationssvårigheter beskrivs samt hur elevers koncentrationssvårigheter påverkar andra elever/klassen. Jag valde att göra en intervjustudie, där jag intervjuade fyra pedagoger utifrån deras erfarenheter och upplevelser. Jag ställde frågor som berörde svårigheter och yttrande av koncentrationssvårigheter, de andra elevernas reaktioner samt påverkan på klassen.Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna upplever att elever kan tycka att det är jobbigt och kan själva bli störda av barnet med koncentrationssvårigheter. Det framkom också att barnen runtomkring lär sig att hantera situationen genom att t.ex. ignorera.

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana..

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt.Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial?Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel.Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.