Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten.

Uppsatsens syfte är att undersöka KRAV-märkets positionering samt att uppnå en ökad teoretisk förståelse kring positionering av certifieringsmärken generellt. Samtidigt utvärderar uppsatsen hur pass väl den konventionella varumärkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmärke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-märket har övervägande positionerats kring en rad miljöanknutna budskap vilket medfört att märket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag på ett nytt och tydligt budskap som förmedlar mervärde till en bredare målgrupp presenteras och varumärkesteorins applicerbarhet på ekologiska certifieringsmärken bekräftas..

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

?Det var bättre förr? är ett uttryck man ofta får höra när diskussioner om produkters hållbarhet kommer på tal. Om produkter håller sämre idag än ?förr? och detta leder till att jordens ändliga resurser töms, är detta miljörättsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gäller hushållning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats är att även om dagens lagstiftning medför krav på producenter att hushålla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en så bra hållbarhet som det är möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hållbarhet bättre..

Undersökningens syfte är att jämföra datorskrivna och handskrivna elevtexter för att ta reda på om gymnasieelevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om eleverna skriver på dator eller för hand. I undersökningen har en komparativ studie av fem datorskrivna och fem handskrivna elevtexter genomförts utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på texternas språkfunktion, disposition, textbindning, syntax och ortografi. Utöver dessa har även två kvantitativa analyspunkter tillämpats i undersökningen: textlängd och genomsnittlig meningslängd.Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas datorskrivna och handskrivna text, men bara på vissa områden. De största skillnaderna berör främst de kvantitativa analyspunkterna som visar att både textlängd och meningslängd är längre i de datorskrivna texterna. Likaså går att fastställa små skillnader mellan texternas språkfunktion, referentbindning och satsradning.

Då dagens samhälle mer och mer styrs av någon form av informationssystem, ställs det också krav på att medborgarna numera även ska kunna identifiera sig i den digitala världen. Samhällskritiska tjänster som adressändring, bankärenden och deklaration har förflyttats in i den digitala världen i besparingssyfte då företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och säker identifikation blir således viktigt för framtidens handel via elektroniska tjänster. Det är inte bara själva identifieringen som är av vikt för processen, utan även hur en identitet kan säkerställas på så vis att det verkligen är rätt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. Utifrån detta ämnas denna rapport påvisa huruvida det faktiskt finns någon användbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-legitimationen.För att ge svar på den forskningsfråga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjälp av enenkätundersökning med både kvantitativa såväl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrågan besvaras..

Många företag har implementerat miljöledningssystem för att möjliggöra en systematisk styrning av sitt miljöarbete. Förespråkare hävdar att miljöledningssystemen leder till betydande förbättringar för de organisationer som inför dem. Andra hävdar att miljöledningssystemen inte är lämpliga verktyg i en strävan mot hållbar utveckling eftersom de inte ställer något lägsta krav på de certifierade organisationernas miljöprestanda. Rapportens syfte är att utreda om miljöledningssystem leder till förbättrad miljöprestanda. Studien baseras på kvantitativa data som samlats in genom miljörapporter från nio stora produktionsanläggningar i Sverige.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar.Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den.

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning. Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav. Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning..

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera micro-Devalmetoden för att eventuellt fastställa ett kravvärde. I rapporten behandlas även hur LT-index och kornlängd förhåller sig till varandra samt om differentierade krav på Los Angeles-tal kan ställas beroende på olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig på en litteraturstudie samt sammanställning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats där författarna anser att ett krav på kategori MDERB 7 är lämpligt.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå.

SammanfattningDenna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor.