Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på sex svensklärares uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftspråkliga förmåga. Syftet har även varit att undersöka dessa lärares uppfattningar om högskolans skriftspråkliga krav och förväntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats på sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda på uppfattningar snarare än objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lärarna upplever att deras elevers skriftspråkliga förmåga har blivit sämre de senaste åren. Det visar sig också att lärarnas uppfattningar om högskolans krav och förväntningar är vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, såsom disposition, referatteknik och källhänvisningar och hur man använder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra.

I och med att den stora åldersgruppen 40-talister kommer att gå i pension fram till 2015, innebär det att någon måste ta deras plats på arbetsmarknaden. Det är framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hård konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krävas nya åtgärder och erbjudanden för att få dessa talanger att stanna en längre tid i företaget. Därför är det viktigt för företagen och organisationerna att förstå 80-talisternas värderingar i jämförelse med tidigare generationer.Kairos Future AB är en organisation som jobbat mycket med att kartlägga ungdomars värderingar och krav. I deras studie år 2001 angående vad ungdomar som gick sista året på gymnasiet ansåg vara av vikt i deras framtida arbetsliv, uppmärksammas stora skillnader i jämförelse med tidigare generationers värderingar.

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte..

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien.

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd.

 Ett nytt ?gränslöst arbetsliv? med fokus på och bedömning av prestation har idag växt fram. Individen har större eget ansvar över sitt arbete och förväntas leva upp till höga krav. Syftet med denna studie är att i det prestationsinriktade arbetslivet undersöka upplevelser av högprestation och arbetstillfredsställelse inom ett företag som använder ett högpresterande system, områden som berörs är motivation och ledarskap. Undersökningens frågeställning som besvaras är: Hur upplever chefer och medarbetare högpresterande system och arbetstillfredsställelse? Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod.

Bakgrund: En väl fungerande psykosocial arbetsmiljö är den som anpassas efter individers behov och begränsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hårda prövningar då yrket har setts som ett kall snarare än en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och låg status. Hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen beskriver hur god vård och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna både vårdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dålig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och ständiga förändringar. En arbetsmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsställelse och ökar välmåendet.

Detta examensarbete ger en introduktion till Requirements Engineering (RE), kravprocessen i informationssystemutveckling. Det slutliga informationssystemet är i stor utsträckning beroende av en effektiv RE-process. Ett framgångsrikt informationssystem beror på hur väl det färdiga systemet stämmer överens med användarens och andra intressenters behov och förväntningar. Use Case är en teknik som kan användas i RE-processen för att representera krav. Arbetets syfte är att finna de för- och nackdelar som finns med Use Case för att representera krav.