Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar.

Finansinspektionen har gjort en undersökning som visar att flertalet kunder har blivit förda bakom ljuset vid bankernas rådgivning om ekonomiska placeringar. Ledare på bankerna hänvisar till att det finns brister i kommunikationen, vilket kan göra att kundernas uppfattade kvalitet försämras. Syftet är att undersöka vilken betydelse kommunikation har för ledarens påverkan på kvaliteten i servicemötet mellan medarbetare och kund. Ledarens främsta möjlighet till att påverka kvaliteten i servicemötet är genom kommunikation med medarbetarna. Genom att ta till sig kunders behov och förväntningar kan ledaren kommunicera kvalitativa och kvantitativa mål som uppfyller både kunders och organisationens krav.

Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och är ett världshälsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmänfarliga sjukdomar, och det finns även kliniska riktlinjer och förhållningsregler gällande omvårdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vården av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV är två patientgrupper som kan råka ut för detta.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebära ett stort lidande för individen och det är viktigt för vårdpersonal att få förståelse för hur de signaler de sänder ut påverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vårdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre områden som svarade på litteraturstudiens frågeställningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan påverka till person med HIV/AIDS och påverkan på person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men något negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Denna studie har med hjälp av kvalitativa metoder och inslag av kvantitativa metoder undersökt varför halk- och fallolyckor sker bland patienter på sjukhus och hur halk- och fallolyckor kan förhindras. Halk- och fallolyckor bland patienter är idag ett stort problem på sjukhusen runt om i Sverige och fler personer skadar sig genom halk- och fallolyckor än genom trafikolyckor. Fokus för denna studie har varit Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Skaraborgs Sjukhus i Lidköping. Genom observationer, intervjuer med personal på de berörda sjukhusen och en enkätundersökning har det framkommit att personalen anser att det finns för lite tid att alltid göra en fallriskbedömning för varje patient. Denna studie har visat att tidsbrist och glömska är två av de största orsakerna till att en fallriskbedömning inte görs för varje patient.

Uppsatsen nedan är baserad på en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartläggaolika sporters, med fokus på hästsport, representation och framställning under en fyraveckorsperiod2012 i två av Sveriges största dagstidningar. Vi ansåg det viktigt att genomföra den här undersökningenför att se om fördomarna kring bristen på representation av hästsport i media har någongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav någon efterverkan förhästsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien där över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde där fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hästsport. Reportagen analyserades och jämfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.