Studien har granskat vilka faktorer som påverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att använda ränteswappar. Tidigare forskning inom området är utförd på utländska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsättningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillväxtmöjligheter samt skatt är några betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med två ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer där exempelvis det politiska styret i kommunen ingår som variabel.För att besvara detta kunskapshål tillämpades en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes för att samla in data och kartlägga användandet av ränteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvärdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras användning av ränteswappar.Resultatet i studien visar evidens på att storlek, skuldsättningsgrad, tillväxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och inställning har en signifikant påverkan i beslutet att använda instrumentet. Gällande i vilken utsträckning bolagen använder ränteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant påverkan, likväl som bolagens lönsamhetskrav.

 I sökandet efter gas och olja är allt tillåtetSyfte: Det övergripande syftet med denna studie är attbesvara frågan om hur gas- och oljebolaget Lundin Petroleum skildrats i Dagens Nyheter under ett års tid. Syftet fullgörs genom att studera samtliga artiklar från den avsedda perioden då Lundin Petroleum uppmärksammades för att eventuellt begått brott mot mänskliga rättigheter.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är indelade i tre kategorier. Den första teorin innefattar den dramaturgiska aspekten, huruvida det i artiklarna förekommit värdeladdade ord i samband med Lundin Petroleum för att förstärka eller dramatisera artikelns information. Den andra teorin innefattar den journalistiska aspekten, det vill säga hur trovärdigt artiklarnas innehåll är i relation till artiklarnas källhänvisning, och i relation till vem som skrivit innehållet. Den tredje teorin baseras på nyhetsvärde, och avser urskilja vad för vikt eller relevans en artikel kan tänkas ha för deras läsare.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys utförd på 76 artiklar från 2011-01-04 till 2012-03-27.

Många elever går till skolan varje dag med en klump i magen av ångest för vad som väntar. Mobbning är ett stor och växande problem som ökat igenom åren. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning är stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i årskurs nio, utsatthet gällande mobbning i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som är utsatta för mobbning.

The purpose of the essay is to by means of a quantitative method investigate what the portrayal of GLBT-people looks like in a selection of Swedish and New Zealand newspapers. The essay focuses on aspects such as the gender ratio between GLBT-people who are mentioned and also those who are allowed to speak out in the newspapers. Also in what proportions the newspapers portrays the different fractions of the GLBT-term, what subjects are covered and what types of sources are used are areas of interest.The analysis is conducted through a quantitative research method where two Swedish newspapers (Aftonbladet and Dagens Nyheter) and two New Zealand newspapers (The Dominion Post and The New Zealand Herald) were selected. Three periods of 15 days were selected for each newspaper and electronic databases were used in order to try and collect all articles with relevance for this study.The theoretical background consists of Tiina Rosenberg?s theories about media?s role in the individuals? identity shaping, Nina Björk?s feminist theories connected to gender and power, and the patriarchal structure of society, and also Anders Sahlstrand?s accounts of journalism?s use of sources and their effect on the audience?s perception of the news presented.The main results from the analysis points towards preponderance in the occurrence of male homosexuality and male homosexuals.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Skellefteå Krafts arbetsmiljöledningsarbete är välfungerande och kan tillämpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mål och förväntningar men också möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö både av fysisk och psykosocial karaktär samt av andra väsentliga faktorer för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar på frågorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i Skellefteå Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgänglig är information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid Skellefteå Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkätundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanställda vid Skellefteå Kraft, samlades data in.

Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män.Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ?Hanna?.

Sammanfattning Författare: Susanna Persson ÖsteTitel: Bortom vita medelålders män: Kvinnor och minoriteter i TV-nyheterna. En innehållsstudie av intervjupersoner i Rapport och TV4NyheternaNivå: Kandidatuppsats i JournalistikvetenskapLärosäte: Stockholms universitetSpråk: SvenskaAntal sidor: 43 Kvinnor och minoriteter har historiskt varit underrepresenterade i TV-kanalernas nyhetsrapportering. Vi lever i ett samhälle i ständig förändring och medierna reflekterar och bidrar till att skapa den verklighet vi lever i. Med utgångspunkt i tidigare forskning och politisk ekonomi har därför syftet med studien varit att kartlägga och analysera hur representationen av kvinnor och minoriteter/invandrare ser ut och har förändrats i TV-nyheterna de senaste åren. Studien har undersökt nyhetsprogrammen Rapport och TV4Nyheterna under två tidsperioder; en vecka 2010 och en vecka 2015.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Denna studie syftar till att undersöka synen på arbete bland åttiotalister. Vår utgångspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. Våra frågeställningar har varit:? Vad svarar studenter födda på 1980-talet på frågor om arbete?? Skiljer sig svaren åt beroende på kön, ålder och institutionstillhörighet?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland åttiotalister vid två olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vår empiri och jämfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vårt urval av studenter lämnat, stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping.Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande.

Litteraturen innehåller tre olika områden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre områden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda på vilket sätt de teoretisktfastslagna områdena relaterar till användarnas upplevelse av områdena. Syftet utreds genom enfallstudie där Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrågeställning: Hur förhåller sig Nordeas Facebooksidasaktiva användare till Nordeas medverkan på Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som ämnade svara på frågeställningen.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.