VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera om det rÄder skillnader i förhÄllningssÀtt till begreppet lÀrande för lÀrare i grundskolans senare Är mellan tvÄ stickprov frÄn Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sÄdana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvÀrdigheten för utbildningen Àr hotad. För att undersöka lÀrarnas förhÄllningssÀtt till begreppet lÀrande har vi utgÄtt ifrÄn de tre stora lÀrandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. UtifrÄn dessa lÀrandeteorier har vi konstruerat en enkÀt med pÄstÄenden som kan hÀrledas till var och en av dessa teorier. DÀr har de deltagande lÀrarna frÄn vardera kommunen vÀrderat graden av deras medtyckande i varje pÄstÄende utan vetskapen om vilket pÄstÄende som kommer frÄn vilken lÀrandeteori.

Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lÀmnar Àr trovÀrdig och om styrelse och VD sköter sina Ätaganden gÀllande förvaltningen. Företagaren Àr inte alltid tillrÀckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utstrÀckning. DÀrför kan det hÀnda att den revisionsansvarige pÄ företaget förvÀntar sig mer av revisionen, detta Àr vad som kallas ett förvÀntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förvÀntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förvÀntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förvÀntningsgap bland revisionsansvariga.

I den hÀr kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framstÀlls i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under Ären 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte frÀmst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrÄgade experter hade. Vi anvÀnde oss av teorier om framing och sprÄkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehÄllsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, pÄverkas i olika grad av  hur hÀndelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar vÀljer att skriva om arbetslöshetsfrÄgan under olika svenska ekonomiska kriser.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi Àr Àven intresserade av att se om avslappningsövningar pÄ skoltid kan sÀnka upplevd stress. Undersökningen kommer Àven att genomföras sÄ att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrÄn dessa frÄgestÀllningar:Hur ser stressnivÄerna ut för denna population jÀmfört med nationella nivÄer?Vilken effekt har avslappningsövningar pÄ elevernas upplevda stressnivÄer?Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar? Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvÀrsnitt- och kvasiexperimentell studie, dÀr insamlingen av data skett genom tvÄ stycken enkÀtundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i tvÄ av dessa.

En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Denna studie behandlar relationen mellan jÀmstÀlldhet pÄ samhÀllsnivÄ och individuell subjektiv hÀlsa genom att korrelera data frÄn 23 europeiska lÀnder. Materialet erhÄlles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utstrÀckning individuell hÀlsa i allmÀnhet och de olika könen i synnerhet pÄverkas av samhÀllets jÀmstÀlldhetsgrad utförs linjÀr sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hÀnsyn till andra tÀnkbara komponenter som kan tÀnkas pÄverka relationen dÀr emellan.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohÀlsa vilket Àven pÄverkar deras nÀrstÄende. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats frÄn institution till de nÀrstÄende. Trots det ökade ansvaret som de nÀrstÄende fÄtt rapporterar sjuksköterskor svÄrigheter i att involvera de nÀrstÄende i vÄrdandet.  Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk ohÀlsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som anvÀndes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var bÄde kvalitativ- och kvantitativ.

Revisionskvalitet Àr nÄgot som stÀndigt verkar vara ett aktuellt Àmne. Forskare har genom Ären anvÀnt flera olika mÄtt och metoder för att försöka mÀta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att anvÀnda oss av ett kvalitetsmÄtt som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att vi istÀllet för att mÀta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel pÄ kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att sjÀlv titta nÀrmare pÄ fallet. Faktorer som skulle kunna pÄverka revisorer att begÄ dessa felaktigheter Àr flera, men vi har i vÄr studie valt att fokusera pÄ olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Syftet med denna studie Àr att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig frÄn land till land. Undersökningen baseras pÄ bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern pÄ UtÞya samma dag, och skildrandet av katastrofen jÀmförs i tre olika skandinaviska tidningar, en frÄn Norge, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur skildrades terrordÄden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de intrÀffade?Utöver denna anvÀnds ocksÄ delfrÄgestÀllningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka fÄr komma till tals? Hur gestaltas gÀrningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordÄd eller attacker? Teorin som anvÀnts i uppsatsen Àr nyhetsvÀrderingsteorin.Uppsatsen Àr en kvantitativ studie, och bygger pÄ nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge intrÀffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestÄtt av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och tvÄ analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer Àn dubbelt sÄ mÄnga texter som de tvÄ övriga.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. EnkÀten utformades utifrÄn tidigare liknande studier och med hÀnsyn till lösenordslÀckor dÀr enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bÀttre lösenordsvanor nÀr det kommer till skapande av lösenord Àn deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gÀllande sÀttet att lagra lösenord dÀr de utsÀtter lösenorden för onödig risk..

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hÄrdare under de senaste tio till femton Ären. Allt fler aktörer spelar pÄ mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersÄlda papperstidningar Àr bÄde löpsedeln och förstasidan pÄ tidningen reklampelare som ska sÀlja tidningen till konsumenterna. Och innehÄllet pÄ dessa vÀsentligt för upplagesiffrorna.I vÄr studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna pÄ Sveriges upplagemÀssigt största tidning, Aftonbladet, förÀndrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehÄllsanalys jÀmföra förstasidor frÄn 1987, 1997 och 2007.

FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.