Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskap kring investeringsbedömning av gruvprojekt och dess komplexitet samt främja diskussionen på vetenskaplig nivå kring ämnet. För att uppnå syftet tillämpas ett kvalitativt angreppssätt i form av kvalitativa intervjuer med sju gruvföretag. Slutsatsen av studien är att DCF-metoderna är de mest använda investeringsbedömningsmetoderna för gruvprojekt. Dessa kompletteras oftast med känslighets- och scenarioanalys för att ta hänsyn till risk. Metoden reala optioner tillämpas under mycket begränsade former..

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Denna uppsats behandlar de potentiellt brottsbekämpande rättigheter och befogenheter som tillkommer oss alla. Främst behandlas nödvärn och envarsgripanden som är de kanske två viktigaste stadganden i detta sammanhang. Uppsatsen trycker på vikten av kunskap kring dessa områden och utvecklar dem för att ge läsaren nödvändig kunskap. Den tar förutom de två viktiga juridiska stadganden också upp en inledande diskussion kring grundläggande fri och rättigheter och en snabb genomomgång av grundläggande straffrätt. Detta för att de som kanske inte vardagligt i sitt arbete eller i sina studier arbetar med denna typ av frågor skall få med sig en viktig bas inför den fortsatta fördjupande diskussionen kring envarsgripande och nödvärn.

E-handeln i Sverige är en växande trend och nästa varje år slås nya rekord för den totala omsättningen. I takt med den ökande konsumtion kan man ställa sig frågan om hur säker konsumenterna känner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. År 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla på internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvändarna. Trots många rapporter och undersökningar kring handelsvanor på internet hos den vanliga internetanvändaren är det svårt att hitta undersökningar kring deras förtroende för säkerheten. Har deras säkerhetsförtroende någon koppling till deras handelsvanor, använder de det säkraste betalningssättet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta några frågor jag tänkt besvara med hjälp av min studie.Syftet med studien är att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och säkerhetsförtroende inom e-handel.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt.

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Uppsatsen behandlar människors syn på samtidskonsten och då med fokus på konstverket, konstnären och konstvärlden. Analysen utgår från den respons som författaren har fått under ett två veckor långt bloggande, där textinlägg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlägg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar, tankar och åsikter kring samtidskonsten. Meningen är att skapa ett diskussionsforum där olika personers syn på samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt är av experimentell karaktär, där diskussionen kring ämnet sker i en blogg. Bloggens inlägg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring ämnet.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.