Sjuksköterskeyrket prÀglades tidigt av kyrkans tanke om ett kall. LönefrÄgan var lÀnge tabu eftersom yrket ansÄgs vara ett barmhÀrtighetsverk. Sjuksköterskeyrket fick omgÄende en renodlad kvinnodominans och har fortfarande 90 % kvinnliga yrkesutövare. VÄrdande har lÀnge setts som en kvinnlig egenskap och synen pÄ yrket har starka kopplingar till kvinnligt genus. VÄren 2011 startade studenter ett medialt uppmÀrksammat uppror med syftet att höja ingÄngslönen för nyexaminerade sjuksköterskor.

Introduktion: Problematiken kring mag/tarmkanalen blir ofta förbisedd och ges lÀgre prioritet hos patienter inom intensivvÄrden pÄ grund av den högteknologiska miljön och dÄ det i första hand handlar om att hÄlla patienten vid liv. Flera studier har visat pÄ hur införandet av standardiserade dokument för bedömning av avföring förbÀttrat för patienter inom intensivvÄrden. Vi vill nu undersöka om införandet av mag/tarmschema inte bara gör sjuksköterskor mer observanta pÄ patienters mag/tarmproblem utan om det pÄverkar hur de journalför sina observationer.Syfte: Hur pÄverkar implementeringen av mag/tarmschema sjuksköterskans dokumentation av patienternas avföring och mag/tarmstatus pÄ en intensivvÄrdsavdelning? Hur dokumenteras förebyggande ÄtgÀrder för mag/tarmfunktionen?Metod: Studien har en kvantitativ ansats och genomförs som en kvasiexperimentell design med pre-/posttest. I pilotstudien granskades ett stickprov av 10 respektive 15 % systematiskt utvalda journaler frÄn en neurointensivvÄrdsavdelning i Sverige ett Är före implementering av mag/tarmschema och ett Är efter.Resultat: Pilotstudien visar pÄ att det inte blev nÄgon signifikant skillnad i dokumentationsfrekvens och tid till första dokumentation av mag/tarmstatus eller elimination efter införandet av mag/tarmschema.Diskussion: Efter vad som framkommit i pilotstudien och i relation till den forskning vi lÀst anser vi att det finns ett behov av att standardisera vÄrden kring patienters mag/tarmproblem.

OhÀlsa kostar det svenska samhÀllet minst 120 miljarder kr varje Är, samtidigt som vÀlfÀrd-, tillitssjukdomar och socioekonomiska skillnaderna i hÀlsa ökar. MÄnga av dessa kostnader gÄr att förebygga genom tidiga och förebyggande ÄtgÀrder, men det saknas idag valida underlag kring sambandet mellan ÄtgÀrder och hÀlsoeffekter. Den hÀr studien Àr en första grund till att i förlÀngningen kunna förklara vilka hÀlsopreventiva ÄtgÀrdsförslag som bör rekommenderas i samhÀllet.För att kunna Ästadkomma det har jag valt att ta hjÀlp av ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag (BOT-avdraget) vilket för nÀrvarande har avstannat i utvecklingsprocessen. Jag har anvÀnt BOT-avdraget som grundkoncept och intervjuat nio vÀl insatta personer kring framförallt hÀlsa, folkhÀlsa, folkhÀlsopolitik och hÀlsopreventiva ÄtgÀrder.Studien visar att nyttan kring hÀlsopreventiva ÄtgÀrder mÄste gynna samhÀllet ekonomiskt. Exempelvis mÄste ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag minska belastningen pÄ sjukvÄrden eller höja tillvÀxten i samhÀllet för att kunna bedömas som samhÀllsnyttigt.

Inledning: I Sverige har alla blivande förÀldrar rÀtt till fri mödravÄrd. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmÄnen. Barnmorskor vid MVC Àr ofta den första kontakten som de blivande förÀldrarna trÀffar under graviditeten, och har ocksÄ huvudansvaret för graviditeten Ànda fram till barnets födelse. Under de senare Ären har mödravÄrden alltmer fokuserat pÄ det ofödda barnets hÀlsa. Förutom de rutinmÀssiga undersökningarna och samtalen Àr barnmorskans uppgift ocksÄ att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptÀckas.

Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt lÀge för utövning av en sport, Àr det inga tvivel om att det finns mÀnniskor dÀr för att utöva den. Problemet Àr snarare hur mÄnga som kommer dit. Med dessa mÀnniskor kommer möjligheter för nÀringsidkare att tjÀna pengar pÄ mÀnniskornas behov som uppstÄr kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstÄr kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.NÀr vi valde Varberg som fallstudie var vi bÀgge medvetna om att det fanns en kultur som uppstÄtt kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda pÄ var dÄ om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsÀttningar mer Àn redan gjort, det vill sÀga de tvÄ aktörer som redan Àr etablerade i Varberg.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hÀvdar flertalet forskare Àr en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. NÄgot forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utstrÀckning förbiser Àr hur denna överföring pÄverkas av organisationsstrukturen. I den hÀr uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer pÄverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfÀllig. Det framkommer av studien en situation dÀr decentralisering fungerar som en barriÀr för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lÀgre enheter.

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Detta examensarbete innebÀr ett genomförande av ett körprojekt. FrÄn lÄtskrivning och körarrangering till repetitioner och konsert med en kör. En stor del i arbetet Àr ocksÄ intervjupersonerna som svarar pÄ frÄgor kring hur det Àr att genomföra ett körprojekt, exempelvis utifrÄn körledarperspektivet..

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Det Àr viktigt att varje barn tillsammans med sina förÀldrar fÄr en varm och trygg start i förskolan. VÄrt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger pÄ förskolan vÀcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pÄgÄr kring inskolning samt frÄnvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmÄga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förstÄelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen Àr den trygga basen som barnet utgÄr ifrÄn samt den hamn som de kan ÄtervÀnda till och tanka trygghet. Pedagogen bör ocksÄ kÀnna till hur den viktiga anknytningen pÄverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi anvÀnde oss av enkÀter samt en intervju.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap Àr och vad som ingÄr i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rÄdande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgÄngspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig pÄ att vi under utbildningens gÄng tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring Àmnet för att fÄ en bredare förstÄelse för Àmnet. Teoretiska utgÄngspunkter för studiens genomförande, nÀr det gÀller synsÀtt pÄ ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstÄ hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de föresprÄkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

Studiens syfte var att beskriva hur ett positivt motivationsklimat kan utvecklas i en golfförening baserat pÄ medlemmarnas uppfattning av existerande förening. Femton stycken golfare (9 manliga och 6 kvinnliga) i Äldrarna 15-76 Är frÄn tre olika klubbar i Sverige deltog i studien. I studien anvÀndes ett kvalitativt angreppssÀtt och en egen komponerad intervjuguide utformades utifrÄn bl.a. Vazou, Ntoumanis och Duda (2005) forskning kring motivationsklimat. För att analysera rÄdata anvÀndes metoden kvalitativ innehÄllsanalys.