Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Bakgrund: Media Àr idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar pÄ att det Àr den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmÀnheten. Det finns dock tvetydig och motsÀgelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, dÄ det kan finnas incitament till att inte rapportera pÄ ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förstÄelsen för dess rapportering och huruvida det Àr en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förstÄelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sÄdant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats dÀr vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestÄende av medias rapportering frÄn fem svenska företagsskandaler, dÀr rapporteringen hÀmtats frÄn fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjÀlp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlÀttat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar pÄ tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, dÄ dess rapportering överensstÀmmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Syftet med uppsatsen Àr att studera vad handlare har för uppfattningar och Äsikter kring och attityder till fenomenet ?mÀnniskor som tigger utanför matbutiker? samt vilka ÄtgÀrder och lösningar handlare vill se samt tar till gÀllande fenomenet.Med denna uppsats Àmnar jag titta nÀrmare pÄ det, i Sverige, relativt nya fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför matbutiker. Och det frÄn handlarnas synvinkel, hur de tÀnker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet bestÄr av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhÀllens skapande av frÀmlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar pÄ ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det Àr svÄrt att ta stÀllning för eller emot. Och ett som mÄnga, bÄde bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det Àr dags att ?nÄgon? tar ansvar för och gör nÄgonting Ät..

Bakgrund: Cancer Àr en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje Är 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvÀlvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förÀndrade roller och en förÀndrad sjÀlvbild. NÀr livet och hÀlsan hotas uppstÄr ett starkt behov av att berÀtta. Genom berÀttelsen tydliggörs upplevelser, för sig sjÀlv och för andra. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn relevant litteratur beskriva unga personers kÀnslor kring att leva med en cancersjukdom.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Tiggeri och tiggare Àr idag ett omtalat fenomen som berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Hur mÀnniskor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan mÄnga gÄnger avgöras av hur media framstÀller fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framstÀlls i media över en lÀngre tidsperiod. Materialet bestÄr av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

ABSTRAKTUnder de senaste Ären har det slÀppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vÄr litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar pÄ att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. DÀrför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkÀt, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. VÄr slutsats Àr att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier Ă€r det, pĂ„ grund av de stora psykologiska och fysiologiska förĂ€ndringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonĂ„ren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning pĂ„visar att den stĂ€ndiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavĂ€rlden, förvĂ€rrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonĂ„riga flickor tĂ€nker kring vikt med fokus pĂ„ kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanstĂ€lldes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt, osĂ€kerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Syftet med studien Àr att genom samtal undersöka vilka uppfattningar och upplevelser elever i lÀsförstÄelseproblem har kring sin lÀsning Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med femton grundskoleelever, skolÄr tvÄ till sex. Eleverna sÄg lÀsning som en mekanisk aktivitet. De uttryckte stor omedvetenhet om sin möjlighet att anpassa och anvÀnda strategier utifrÄn syftet med lÀsningen. Ett begrÀnsat ordförrÄd upplevdes som ett hinder för att förstÄ det lÀsta. Samtal och diskussioner tillsammans med vuxna och kamrater kring lÀsta texter förekom mycket sparsamt.