Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan anvÀndas som utgÄngspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmÄlgrupp, utan att bygga pÄ genremÀssiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa pÄ skillnader kontra begreppet stereotyp. DÀrefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjÀlp av socialpsykologisk forskning som leder in pÄ aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan anvÀndas för att analysera visuella uttryck. Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade dÀrefter som utgÄngspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frÄgestÀllning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förskollÀrares Äsikter kring arbetet med att skapa trygga barngrupper inom förskola och förskoleklass. Vi ska Àven undersöka vilka arbetssÀtt de anvÀnder i sitt arbete för trygga barngrupper. För att uppfylla vÄrt syfte har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Genom dessa intervjuer har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. VÄr undersökningsgrupp bestod av Ätta förskollÀrare med olika pedagogiska inriktningar.

Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogens anvÀndande av frÄgor till barn inom förskoleverksamheten. Studien grundade sig i vÄr förförstÄelse samt fÀlt- och litteraturstudier, dÀr vi utgick ifrÄn den sÄ kallade utvecklingspedagogiken som Àven utgör en stor del av bakgrundsmaterialet. FÀltstudierna bestod av observationer kring pedagogers frÄgor till barn pÄ olika förskolor i Norrbotten. Dessa visade att förskolepedagogen bör vara mer uppmÀrksam kring hur hon stÀller frÄgor samt det lÀrande som kommer dÀrav och huruvida detta lÀrande överensstÀmmer med förskolans lÀroplan (Lpfö98). Tanken med studien var att öka medvetenheten och skapa diskussion kring frÄgornas betydelse i barnets lÀrandeprocess, för att möjliggöra en utveckling av förskoleverksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Syfte: Vi vill undersöka hur mÀnniskor frÄn olika samhÀllsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har anvÀnt oss av Àr receptionsstudier, och har valt att anvÀnda ossmetoden gruppintervjuer för att fÄ en diskussion kring frÄgorna vi stÀllde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring sÄ kallade ?politiska skandaler?..

Studien fokuserar pÄ problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks Àr verksamma och registrerade inom lÀnderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekrÀftas redovisningskvalitet utifrÄn tre olika Àgarstrukturer; privatÀgdbank, sparbank och statligt Àgd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som anvÀnds bygger pÄ Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning Àr grunden till de hypoteser som studien bygger pÄ.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att nÀr ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skÀl, ska institutionsvÄrden barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika Äsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte gÄr att efterlikna familj och hem inom institutionsvÄrd medan annan forskning menar att det Àr fullt möjligt och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att belysa hur personal pÄ HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen pÄ HVB-hem. Vidare belyser studien personalens förestÀllningar kring hur relationer pÄ institutionerna kommer till uttryck utifrÄn ett familjebegrepp.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmÀns förestÀllningar om och attityder gentemot homosexuella mÀns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella förestÀllningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmÀssig kontext. Empirin bestÄr av intervjuer med fem mÀn inom denna klassmÀssiga kontext. Materialet har analyserats med hjÀlp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrÄn teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass frÄn bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utstrÀckning av allergi i nÄgon form. Det Àr viktigt att forska kring dess medicinska verkningar pÄ barnen och pÄverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. LÀkarna ser en uppgÄng under senaste decennierna och ingen bÀttring i sikte. Det kan bero pÄ dagens livsstil och miljötÀnkande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Problem: Det satsas mycket pÄ internutbildningar inom mÄnga företag och det finns en del forskat kring Àmnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. DÀremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till nÄgot, om de anstÀllda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus Àven ökat pÄ de anstÀlldas (inom serviceföretag) estetiska attribut sÄsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus pÄ sÀljpersonal och deras syn pÄ internutbildningar.

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.