Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ?hörande? elever för att känna sig inkluderad? Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta ställer krav på skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ?inre mallar? när bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ?elever i behov av särskilt stöd?. Lärarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor.? Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen?? Vilka arbetssätt är synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken?? Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap?? Råder det en samsyn i skolan på eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig på systemteorin.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgångspunkt från följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhållande till skolkultur ? pedagogen i förhållande till skolkultur ? skolutveckling i förhållande till skolkultur.Teori: Den teoriram som låg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sätt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.