Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Bakgrund: Smärta är för intensivvårdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. Intensivvårdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smärta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smärta med hjälp av Numeric Rating Scale (NRS). På en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smärtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA använder CPOT dagligen i sitt arbete.

BakgrundOperationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen.MetodStudiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer.ResultatStudiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats.

Detta examensarbete är en del i ett utvecklingsarbete som sker för att förenkla arbetet vid prototypframtagning av reglersystem. Inbyggda system blir mer avancerade och komplexa och därmed ökar utvecklarens behov för att enkelt och snabbt komma igång med en första prototyp. Detta genom att testa, verifiera och felsöka direkt på prototypenheten utöver den traditionella kompilator- och debuggmiljön. Detta utvecklingsverktyg kallas On Target Prototyping (OTP).Ett av målen för detta examensarbete har varit att ta fram hårdvara och tillhörande mjukvara till detta utvecklingsverktyg. Kommunikationen mellan OTP plattformen och PC sköts med hjälp av USB och XCP on USB.

I den här uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen på en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att på så sätt undersöka om en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare beskriver sitt lärarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lärarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lärarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhållande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar på inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkänt? skickliga lärare? som utnämnts till förstelärare och genom livshistorieintervjuer.

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden.

Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsområde kring utbildning och lärande i vuxenlivet, läraryrkets praxislärande och utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa och problematisera samt berätta hur lärare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptäcka mönster i förändringsarbetet. Undersökningen fokuserar på följande fenomen: innehåll i process, lärandeprocess och förändringsresultatet. Vilka frågor lyfts fram i samtalen? Vad är det som karakteriserar en lärande process? Hur framträder förändring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsénSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande.

Det har länge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och därför snarare varit ett hinder än det stöd som de förväntas vara i verksamheten, detta beror i många fall på hur utvecklingen av dessa går till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem är inget ovanligt och kan innebära att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förväntningarna. Då det finns en verksamhet kring systemet är det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer då inte denna verksamhet som det är tänkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar är den inledande förstudien, där utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav på funktion och andra viktiga aspekter.Syftet med studien är att se hur förstudien påverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet.