Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Stockholm lider idag av omfattande bostadsbrist och ständigt ökande befolkningsmängd. För att möta detta ökande behov av bostäder i Stockholm finns en nödvändighet i att utforska nya vägar till att åstadkomma detta. Här finns en unik möjlighet till en förtätning av staden genom att utnyttja Stockholms stora vattenarealer för att bygga flytande bostäder.Som alternativ till den traditionella byggkonsten ämnar examensarbetet till att demonstrera de kvaliteter som finns med att bo på vatten genom att utforma ett attraktivt bostadsområde med flytande konstruktion. Projektet illustreras i det tidigare hamnområdet vid Liljeholmskajen i Årstadals hamn, Stockholm. För att åstadkomma detta utförs fallstudier på olika typer av flytande konstruktioner som finns på den svenska marknaden för att fastställa de bästa konstruktionslösningarna som leder till färdiga förslagshandlingar.Resultatet visar att ett flytande bostadsområde är genomförbart med dagens teknik som ett sätt att förtäta staden.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur skapandet påverkas av att arbeta med någon annans koncept eller idé i den initiala idéfasen av slöjd- och skapandeprocessen, samt att finna inspiration till nya möjligheter i mitt eget kommande yrkesutövande. Frågeställningarna som legat till grund för arbetet har varit: Vilka kvaliteter uppfattar elever/studenter att de utvecklar genom att arbeta med någon annans idé eller koncept? Hur påverkas skapandeprocessen av att arbeta med någon annans idé? Hur kan jag didaktiskt koppla resultatet till mitt kommande yrke? I undersökningen ställdes enkätfrågor kopplade till syftet till gymnasiestudenter och högskolestudenter som arbetade inom två olika projekt med begränsningar i inledningsfasen. Resultatet visade att begränsningarna ledde till nya perspektiv på skapandet och en lyhördhet inför andra. Sättet att arbeta visade sig också vara mer konkret än det sätt de vanligtvis arbetade på.

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrån den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer även en analys av Ögats Historia som med hjälp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgångspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill säga en tolkning som istället för att visa på textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar på dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebär detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt Språk (Parler Femme) används som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras på Ögats Historia, och särskilt på framställningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet är därmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär att olika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kan upplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt att kunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör att omvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner upplever bemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård.

Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd.